Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Ett blad ur den nyare italienska skönliteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
\
Giosué Carducci är en man af enkla vanor och
tillbringar sin mesta tid med studier. . . Han är ej lång till
växten, men kraftigt bygd.
Efter denna korta redogörelse för de yttre dragen i
Carduccis lif vilja vi nu öfvergå till hans värde såsom poet.
Cärduccis skaldeverk kunna delas i tre särskilda
kategorier. Till den första kunna räknad hans- ungdomspoem,
som han kallar “Juvenilia" och “Levia Gravia“. Den andra
innefattar de arbeten, han skrifvit mellan 1860 och 1870
och som bära titeln “Decennalia“, till en del äfven “Nuove
poesie“. Den tredje kategorien (enligt vårt omdöme den
mest framstående) omfattar en del af “Nuove poesie“ och
de poem, som till form och innehåll äro en efterbildning
af de grekiska och romerska klassiska författarnes arbeten
och kallas “barbare“.
Ungdomspoemen utgöres af en samling sonetter och
sånger. Ämnena äro olika. Än är det Metastasio, eller
Goldoni, eller Monti, eller Dante, än en ynglings död, än
Apollo och Diana, som inspirera honom. Han vet ännu
ej, hurudan hans sånggudinna skall blifva. Han söker åt
henne en lifsuppgift.
* I dessa första försök tyckes mig den guddomliga
gnistan saknas, om man också der finner drag och uttryck,
som gifva tillkänna den blifvande skalden.
I poemen af den andra ordningen ändrar författaren
alldeles fysiognomi. Han är ej längre en skald, som drömmer
om ideal, han är en gladiator, som beträder arenan och är
beredd till strid/ Arbetena af detta slag, hvilka stå i
närmaste samband med Italiens politiska historia från 1850,
som sin mästare, ehuru han håller sig fjerran från allt trivialt.
Den djerfve och eldige poeten är derjemte en tålig och outtröttlig
arbetare på den italienska filologiens och literaturhistoriens fält.
Han har på detta område offentliggjort ”Studii letterarii” (’1875,
2:dra uppl. 1881), ”Bozzetti critici e discorsi” (1877). Bland hans
kritiska arbeten kunna äfven nämnas studierna öfver Alfieri, Lorenzo
dei Medici, Salvator Rosa, m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
