Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Ett blad ur den nyare italienska skönliteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
kunna delas i två underafdelningar: den förra innefattar de
poem, som hafva fäderneslandet och dem, som gjort sig
väl förtjenta af detsamma, till ämne; den andra dem. som
äro riktade mot Italiens fiender.
Skalden gör sig här till domare: han utdelar loford
och lager eller klander och förakt. Och han är
beundransvärd i denna motsats i idéer, känslor och stil. Den kärlek,
han hyser för Rom och Italien, är gränslös. Hvarje gång
han berör något af dessa ämnen, tilltager hans stil L
ädelhet; fäderneslandet är för vår skald något heligt. Hans
sång är ej gråtmild och ljuf som en eolsharpas toner; den
är ädel och kraftig som antikens diktkonst.
Bland Italiens fiender är särskildt påfven föremål för
Carduccis angrepp. I sin “Inno a Satana" (Hymn till
Satan) bekämpar han honom såsom representanten för den
teokratiska principen. Detta poem har i literära kretsar
åstadkommit de mest förbittrade strider.*
* Red. anser sig här böra göra några jemförelser. I en uppsats
om Franzén yttrar Grafström, att då denne under sina tidigare
författareår begagnade signaturen F—n, gaf detta anledning till
missförstånd, i det man här, enligt det vulgära uttrycket, tänkte sig
sjelfva fan, eller såsom Grafström märkvärdigt nog uttryckejr gig i
en omskrifning: den minst poetiske af alla andevarelser. För vår
del skulle vi vilja säga att den onda principens personifierade gestalt
tvärtom är den mest poetiske af alla andevaielser och ett af de
tacksammaste föremål för poesiens skapelser. Det vore lätt nog att
visa detta genom att citera en mängd utländska eller inhemska
författare, från Milton till C. J. L. Almqvist. Vi nöja oss emellertid
med att anföra några rader ur en af George Sands ryktbaraste och
bästa romaner. Till Gonsuelo yttrar nämligen Albert af 1ludolstadt
någonstädes: ”En hemlighetsfull och sällsam sekt drömde bland
mycket annat om att återställa i dess rätt köttets lif och att förena
i en enda guddomlig princip dessa båda, godtyckligt skilda principer.
Den ville sanktionera kärleken, jemnlikheten, allas gemenskap, sä
11-hetens elementer. Missbruken och öfverdriffcerna häraf vill jag ej
nu tala om. Den sökte således åter upphöja ur dess förnedring den
foregifna-onda principen och tvärtom göra den till det godas tjenare.
. Satan frikändes och återinsattes af dessa filosofer i de himmelska
andarnes kör; och i poetiska tolkningar sökte de framställa Mikael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
