Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Episoder ur Fredrik Crusenstoipes lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uttalandet af det minst gynnande omdöme, borde för sin
egen skull ådagalägga något bemödande att vilja synas
rättvis. Hr Lindgren har handlat enligt en annan plan.
Förlitande sig på sanningen af ordspråket, att “uti de blindas
rike är den enögde kung“, tänkte han gifva ett dråpslag,
hvarefter den det träffade aldrig mer skulle uppstå. Häruti
har han dock svårligen missräknat sig och må alltså tacka
blott sig sjelf, om efter detta svaromål dimensionerna af
hans lärdomsrykte, åtminstone i den gren här är ifråga, blifva
något förminskade i deras opinion, som i saken kunna döma.
Öfversättaren skall ej forska i de bevekelsegrunder hvilka
föranledt recensenten emot bättre vetande d. v. s. emot
hvad han måste veta, äfven med en så beskaffad kunskap,
som den han har i ämnet, att så nedsätta det arbete han
trott sig kunna recensera, utan unnande honom gema all
den glädje han varit mäktig njuta af detta handlingssätt
vill man blott fasta uppmärksamheten på de anmärkningar
han efter ett års betänketid gjort, och hvilka det oaktadt
äro så lumpna, och visa prof på en så förvånande
okunnighet att säkert ingen recensent med professors titel vare sig
i Frankrike, England eller Tyskland skulle velat blottställa
sitt literära anseende genom att framkomma med dylika
inför sin publik. “
Grusenstolpe öfvergår härefter till vederläggande af de
fem ocli tjugu (anmärkningar) hr L. till honom iltdelat
och bevisar der’ grundligt och logiskt recensentens* oförmåga
i behandlingen af ämnet. Han slutar sin genomförda
uppsats med följande ord:
“Öfversättaren har nu punkt för punkt besvarat de
anmärkningar recensenten specificerat, och hvar och en med
sakkännedom kan således bedöma huruvida de förtjena
den plats i den literära tidskriften, som blifvit dem inrymd
och hvilken recensenten dock beklagar varit så knapp.
Återstår alltså för den förre blott att upprepa sin i förordet till
öfversättningen gjorda förklaring att han ej tror sitt arbete
vara felfritt, och är långt ifrån att anse det för det bästa,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
