Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Episoder ur Fredrik Crusenstoipes lif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som i den vägen kunnat åstadkommas. Denna åsigt har ej
rubbats af att en recensent uppstått som i de några och
tjugu anmärkningar han uppgifvit befunnits hafva haft orätt,
ty detta bevisar blott att recensenten ej förstod hvad han
recenserade. Skulle denne tycka detta omdöme orättvist,
må han då skicka till orientalisterna i Paris sitt opus och
svaret härpå, öfversättaren vill då ej undandraga sig afgifva
det yttrande, som kan befinnas nödigt efter erhållen kunskap
om utlåtandet derifrån."
Hvad kunde väl varä anledningen, ty en sådan måste
väl hafva funnits, till prof. Lindgrens lika orättvisa som
skarpa kritik öfver ett både teoretiskt och praktiskt flerårigt
studium af öfversättaren med afseende på det arabiska
folkets troslära? Hade måhända redan då förberedande
studier till Salomos Höga Visa utöfvat samma förtrollning på
prof. Lindgren, som fordom sirenernas sång på Ulysses?
Ty då man sjelf begår blunder på blunder och dertill gör
sig döf och blind för en anfallen persons appell till blott en
rättvis kritik, måste ett sådant förfarande från en höglärds
sida hafva haft någon utomordentlig anledning. Om denna
berusning omstörtat hela hans orientaliska
lärdomsbyg-nad, då, säga vi med öfvertygelsens värme, att prof.
Lindgren varit otillräknelig och mera värd deltagande än
klander. Men, invänder kanske någon: denna parallel haltar,
ty Grusenstolpes kor an-öfver sättning utkom 1843 och
öfver-flyttandet från ebreiskan af Lindgrens “Jungfrun från Salem
eller Höga Visanförst 1875. Än sedan? Använde icke
Salomo tretton år på uppbyggandet af sin herrlighets
tempel, ett konstverk, som väckt både samtids och efterverlds
beundran — hvarför skulle icke professor Lindgren behöft
öfver trettio till förherrligande af sitt opus, dock tyvärr utan
samma lysande resultat, som fallet var med templet — ett
förhållande hvilket nogsamt framgår af nedanstående
anmärkningar *.
* I Svensk tidskrift för literatur (sista häftet 1875) beter det
nämligen, bland andra liknande artigheter, att prof. Lindgren, såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
