Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nummer 5 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad vill du då göra? Antingen vill du söka skjuta hela detta
obehagliga minne ifrån dig med en eller annan dum fras: »Hon var hvarken
den första eller sista, säger du och några kvällar senare kan man på någon
krog kanske få höra dig med en mängd råa ord besudla hennes minne
för några fårhufvuden du är tillsammans med. Eller detta minne vill röra
ditt hjärta; du söker upp den eländiga förföraren för att kasta hans förbrytelse
i ansiktet på honom. Du kommer att tänka på orsakerna till dessa
händelser, som återupprepas hvar dag, och lära dig begripa, att de icke komma att
upphöra, att göra sig gällande, så länge samhället är delat i två läger; på ena
sidan de nödlidande, och på den andra de lättjefulla, de njutningslystna, med
de stora fraserna och djuriska lustarna. Du begriper, att det är hög tid att
fylla denna afgrund, och du sluter dig till socialisternas led. (Forts.)
–– ––
Under lien.
Medel på medel, kaka på kaka, Det mäktigaste vapen, arbetarklassen
har till sitt förfogande — om den icke vill genast gripa till det »råa våldet»
— är allmän strejk. När löneslafveriets stora massor fått detta klart för sig,
då är befrielsens timma inne, då slås det gamla kapitalistsamhället sönder,
en ny afdelning af världshistorien börjar.
Men ingenting godt som icke kan missbrukas. I stället för att agitera
för och planlägga en allmän strejk såsom medel till befrielse, har man (med
Belgien som förebild) föreslagit att proletariatet här hos oss skulle gripa till
detta medel för att införa statssocialisternas stora trumf: allmän rösträtt. Detta
förfaringssätt vore ungefär lika klyftigt som att skjuta med en kanon för att
få rätt att skjuta med ett gevär. Emellertid är det godt och väl att man
nu börjar vilja erkänna det medlet. Men frågas, då man vill gripa till det
för en sådan struntsak som allmän rösträtt, hvad vill man då taga till för
att få den privata eganderätten bort? Kanske man då vill gripa till »gevär
på väggen»!
Dock, vill man på så sätt öfva massorna att nedlägga sina
arbetsvärktyg, så är ju mindre att säga däremot. Fast fara är, att massorna under
den agitation, som måste föregå, lätt indragas i den föreställning, som
liberalerna alltjämt tutat i öronen på dem, att en smula politisk frigörelse — det
är målet. Men de, arbetarna, måste ständigt erinras om, att »utan
ekonomisk likställighet är den politiska frihet man erbjuder dem endast ett bedrägligt
lockbete.»
Att ofvannämda fara icke är inbillad framgår bäst af en artikel af
märket P. E. i Soc.-Dem. Hvarest det på ett ställe så betecknande heter:
»det är tid på att Sverges arbetarklass också visar att den vill och skall ha
sina rättmätiga, fordringar igenom.» Rättmätiga fordringar! Hvilka äro de,
månne? Jo att döma af artikelns andemening: allmän rösträtt och lagstadgad
förkortad arbetsdrag. Och för att nå dessa medel är det som förf. föreslår
— allmän strejk. Berget skall föda en råtta.
Allmän strejk är ett medel att komma till allmän rösträtt, allmän
rösträtt ett medel att skaffa lagstadgad normalarbetsdag, normalarbetsdag ett
medel att påskynda storindustriens utväckling, storindustriens rastlösa
utväckling åtföljes af ett ständigt växande armod och elände bland massorna,
kastar allt flera ned i arbetslöshetens förtryck, och — detta i förtryckets tunga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
