Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nummer 9 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid blotta nämnandet af t. ex. dynamit*. Skall nu våld nödvändigt
användas, så, menar man, må det då ske — för den allmänna rösträtten.
Oupphörligt den, ingenting annat. Det hela har, såsom en talare så
träffande yttrade, skrufvat opp sig till en allmän rösträttsrörelse.
Men det just att själfva hufvudfordran så där trängts i
bakgrunden, det må betecknas som ett slags näsligt föräderi mot den socialistiska
principen. Det lyckas sannerligen icke att (som hr Danielsson helt
komiskt försökte) skylla på ’utväcklingen. Då hela hemligheten endast ligger
däri, att herrarne själfva »avancerat bakåt».
På kongressen talades om »socialistiska drömmerier» —man kunde
i sanning tro sig förflyttad till ett af de gamla arbetarmötena, — och en
talare varnade varmt för — himmelsfärden.
Men det är, menar jag, just förräderi, att då det börjar gälla, lemna
himmelsfärden, vägen till ett värkligt bättre, vägen från detta helvete,
till frihet, jämlikhet och broderskap. Den håna de nu ned; och hålla
sig i stället till den väg, där de själfva kunna må rätt godt men där
proletärmassorna på sin höjd få någon gång ett ben sig tillkastat. Men
den vägen för till anseende i det borgliga samhället (åtminstone för
»ledarne»); det är densamma som de liberal-demokratiska baksträfvarna för
länge se’n slagit in på. Också heter det i de borgerliga bladen, att
kongressen tagit ett stort steg framåt. Naturligtvis, då man röstat för
den väg, förslagsställaren själf kallade: humbugsvägen.
* *
*
Deto är endast några spridda drag från kongressen, jag här velat
anföra. Återstår ännu. mycket. Kan dock endast hålla mig till de
mäst betecknande.
Man hade vidt och bredt talat om partidisciplin. Och allt emellan
kommit in på partiorganets hållning etc. Där haglade så mycket ovett,
klatsch på klatsch, att det var så godt som tvunget att få ett
förtroende-votum till stånd. Folk som besväras af dåligt samvete lära vara
förtjusta i förtroendevotum.
Så stökades det ihop ett par resolutioner. Den ena en smula mindre
underdånig än den andra. Och omröstningen, som skedde med
namnupprop, tog vid. Men —- har du sett på fan! Där svarades, at
ombud efter ombud, ett och detsamma: neutral. Det vill säga, att man
icke ville rösta för någon af de föreslagna resolutionerna, att lite hvar
hade det klart för sig, att angreppen varit befogade och hrr »ledares»
försvar mer än tarfliga.
Då reste sig hr Branting och bad att få slut på »komedien». Ordf.
sporde kongressen om omröstningen skulle upphöra. Ett afgjort nej,
blef svaret.
Så fortsattes med namnuppropet och alltjämt samma svar: neutral.
Åter reste sig då hr Branting med samma anhållan. Ordf. tog upp
förslaget igen, fast det strax förut blifvit förkastat, — och så fick man
sin vilja fram. Omröstningen slutade upp.
Den hade kallats för en komedi. Det är möjligtvis träffande. Men
* Angående det genomsnuskiga sätt, hvarpå man från ett visst håll fraittstält mina
uttalanden vid kongl essen, vill jag här icke uttala mig.1
Hvad våldsfrågan beträffar, skall framdeles en utförlig artikel egnas densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
