Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nummer 9 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordförandens och hr Brantings beteende var än mera komiskt på samma gång
som ytterligt gement. Skulle något liknande ha händt i riksdagen, kan
man vara förvissad om, att »Socialdemokraten» icke lagt fingrarna
emellan utan smält till och det med kläm. Den hade sjungit ut för de
herrar, som hållit bedrägeriets trådar i sina händer, att de som
parlamentariker voro ena eländiga humbugsmakare, och lite hvar hade af
hjärtat bedt att få instämma.
— — Ännu några episoder från kongressen voro nog förtjänta att
erinras om; men de måste stå öfver till ett följande nummer, då
efterslängarna skola egnas uppmärksamhet.
Hinke Bergegren.
Hvad är pängar?
Af Leo Tolstoi.
Pängar! Hvad är pängar? Pängar är en ekvivalent* för, en
värdemätare på arbete. Jag har träffat bildade pärsoner, som på fullt allvar påstått,
att pängar representera just deras arbete, som ega dem. Jag tillstår, att äfven
jag förut i ringa mån lutade åt denna åsikt. Jag ville dock noggrant och i
grund veta, hvad då pänningen egentligen vore, och för att få reda på detta,
vände jag mig till vetenskapen. Vetenskapen säger, att pänningens begrepp
alltigenom icke innesluter i sig något orättfärdigt eller skadligt, att pänningen
är den naturliga grundvalen i vårt sociala lif, som vi oundgängligen behöfva
både som värdemätare och som betalningsmedel för att underlätta
varuutbytet och göra det möjligt att spara. Det ögonskenliga faktum, att jag, om
jag har några kronor till öfverlopps i tickan, i hvarje civiliserad stad blott
behöfver hvissla ett tag, för att genast hafva till mitt förfogande ett hundratal
människor, som för dessa kronor på min befallning förrätta det alira svåraste
näst motbjudande och förnedrande arbete — detta faktum har sin orsak icke
i pänningen utan i de högst inväcklade vilkoren för folkens ekonomiska lif.
Den ena människans slafvande under den andra härrör icke från pänningen
utan från den omständigheten, att arbetaren icke erhåller fulla afkastningen
af sitt arbete. Att han icke erhåller denna fulla afkastning beror på de
egenskaper, som känneteckna kapital, ränta och arbetslön såväl som på de
inväcklade förhållanden, som råda emellan dessa faktorer och öfverhufvud
emellan produktion, fördelning och konsumtion af varor. Utan lärda termer
skulle man kunna uttrycka saken ungefär så. Den, som eger pängar, har
dem i sitt våld, som icke ega några.
Men detta bestrider vetenskapen. Den säger: Vid frambringande af
hvarje produkt äro tre faktorer värksamma: jorden, produktionsmedlen och
arbetskraften. Därför att nu egaren till arbetskraften icke tillika är egare till
de båda andia faktorerna, uppstår detta ytterst inväcklade förhållande, som
betingar den ena människans beroende af den andra, den ena människans
underkufvande af den andra. Men hvarifrån härstammar denna pänningens
makt, som kommer oss alla att häpna genom sin grymhet? Huru kommer
det sig, att den ena delen af människorna förmedelst pänningen håller den
andra i beroende? Vetenskapen säger, att det kommer af denna fördelning
af produktionens faktorer, som utöfvar sitt tryck på arbetaren. Detta svar
förekom mig alltid något besynnerligt. Man förfäktar, att dessa tre faktorer
* Af latinets ccquus - lika, och valere — gälla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
