Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En stor man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handen efter opiiflaskan, grep den krampaktigt, men
den hand som höll den vägrade att lyda – –
Den första morgongryningen fann excellensen
liggande utsträckt på golfvet med vanstälda drag och
en liten morfinflaska kampaktigt fasttryckt i handen
— han hade träffats af ett slaganfall.
På excellensens uttryckliga önskan hade man, så
snart hans tillstånd gjorde det möjligt, fört honom
till hans fädernegods, ett fideikommiss med ett slott
i anspråksfull stil och inneslutande dyrbara
konstskatter. Här hade han vuxit upp, här hade han drömt
sina första äregiriga drömmar, men på senare år hade
han blott sällan besökt det.
Det var söndagsmiddag, och i den grefliga
bänken i den lilla landtkyrkan sutto två damer i dyrbara
drägter, som bjärt afstucko mot hela den öfriga
menighetens torftighet. Det var excellensens hustru och
hans enda dotter, gift sedan flera år tillbaka, men
som nu lemnat man och hem för att vaka vid den
ömt afhållne faderns sjukbädd.
Dottern var ej på långt när så vacker och såg
knappast ens så ungdomlig ut som modern; men det
var en ädlare typ och ett intressantare ansigte.
Predikan var slut; de officiela bönerna upplästes.
Då man kom till bönen för de sjuka uppmanade
presten församlingen att förena sig i en särskild bön
för deras älskade och vördade husbonde, excellensen
m. m., denne ädle man, som nu hemsöktes af så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
