Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hon jämnvigten och föll samt började glida utföre.
Vid en liten afsats i klippan fick hon fotfäste och
grep tag i en säljbuske, hvars lösa rötter voro nära
att uppryckas.
Det var omöjligt att komma utför klippan till
henne. Fyrvaktaren sprang därför ned till stranden
och klättrade på några lösa stenar för att komma
fram nedanför den afsats, där hon låg, och mottaga
henne i fallet.
»Håll sig bara fast, fröken», ropade han till henne.
»Jag är strax där.»
Men i samma ögonblick hon såg, att han lyckats
komma omkring klippan och var nära att nå henne,
slöt hon ögonen, släppte busken med ett rop och
störtade sig utföre. Fallet var ej synnerligen högt
och en liten svagt sluttande klipphäll i själfva
vattenbrynet hindrade henne från att ögonblickligen dragas
ut i vattnet. I nästa sekund var fyrvaktaren där,
grep henne i sina armar och blef ett ögonblick
stående, med stor svårighet balanserande på de hala
stenarna, under det vågorna slogo honom högt upp
till knäna.
Aurore skalf så att tänderna slogo emot
hvarandra; håret föll i tunga, våta massor öfver hans
händer och hon andades kort och flämtande.
»Släpp mig», framstötte hon. »Det var med
afsigt jag kastade mig i, fast jag blef rädd först och
höll mig fast, då jag såg det svarta djupet. Släpp
mig! Släpp mig!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
