Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur var det möjligt? Det var ju onaturligt, det
var ju oförnuftigt?
Det var emellertid ett faktum. Och han hade
sett många andra dö på samma sätt. Medan
om-gifningen såg endast mörker och hopplöshet, hade
den döende varit förtröstansfull — ja, lycklig. Hur
var det möjligt — hur var det möjligt?
Det var dock ett faktum.
Han kom icke längre än till denna fråga och
detta svar, som han oupphörligt upprepade för sig
själf.
Följande dag var han så mycket bättre, att han
beslöt åka ut för att besöka en patient, som var
döende och som längtade efter honom.
Det var en gammal fröken, som länge lidit af
ett obotligt invärtes lidande. Hon hade ofta anfall
af svåra plågor och uppehöll sig med
morfin-insprut-ningar. Hon hade öfverlefvat alla sina närmaste och
var nu en börda och en plåga både för sig själf och
sin omgifning. Och dock uttalade hon nu högt hvad
doktorn så länge ropat i sitt hjärta: »Jag vill inte
dö — jag vill inte dö!»
Det grep honom så underligt. Han hade tyckt
sig själf berättigad i sitt inre uppror — han som
hade så mycket att lefva för! Nu kände han, att
det var icke detta ensamt, som kom honom att hålla
så fast vid lifvet — han skulle kanske gjort det ändå
liksom denna ensamma gamla kvinna. Ty det var
innerst samma orsak hos båda — brist på tro. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
