Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sjungande ton uppläste vigselformuläret. Svetten
per-lade fram på den gode mannens panna och tårarna
trillade ned på ömse sidor om näsan. Han kunde
aldrig viga ett brudpar eller öfver hufvud förrätta
någon kyrklig handling utan att gråta — men nu
var han nära att behöfva afbryta hela akten för
sinnesrörelse. Faster Mallas snyftningar hördes snart blanda
sig med hans, folket smittades af den allmänna
rörelsen och började äfven gråta — Alfhild såg sig
om med förundran och tyckte, att det lät sorgligt
som på en begrafning. Hennes ögon behöllo hela
tiden sitt klara och soliga uttryck och det halft lekfulla
leendet låg under hela akten kvar på hennes läppar.
Hon var ännu prinsessan i sagan, — det var så
underbart att stå där böjd under guldkronans tyngd och
veta, att det nu var bröllop i huset — ett bröllop,
framkalladt lika hastigt som i en dröm — och att
hon — hon, Alfhild, var bruden. Med hvilken
vördnad hade hon ej alltid betraktat de brudar, hon sett
skrida fram öfver kyrkgolfvet med kronan öfver
pannan för att vigas af hennes far — och nu var det
hon själf — hon själf, som var brud.
»Mins ni Tegnérs Nattvardsbarnen?» sade den
gamle prosten. »Mins ni hur den vördnadsvärde
läraren, när Tingst, hänryckningens dag var inne’
begagnade sig af de unga konfirmandernas rörda
stämning och lät dem träda fram till Herrans bord en
vecka tidigare än som var ämnadt. Äfven ni syntes
mig i dåg vara i den rätta stämningen för ert vig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>