Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiga förehafvande. Må Guds välsignelse följa er nu
och alltid.»
Han lade sina händer på deras hufvuden och
kysste sedan och omfamnade dem båda.
»Jag är öfvertygad om, att din mor gillar mitt
handlingssätt i dag, om också verlden skall finna det
lite underligt», sade han till Alfhild.
Det var hans fromma tro, att hans tidigt aflidna
hustru följde alla hans handlingar med sitt rent
jordiska deltagande och intresse.
Faster Malla hade under denna sista halftimme
genomkämpat alla slags sinnesrörelser, häpnad, vrede,
blygsel — ja, ty det var något opassande, något som
sårade hennes jungfruliga blygsamhet i hela denna
tillställning — detta brådstörtande, denna öfverrumpling.
Att Alfhild kunde gå in på något sådant, det var
henne ofattligt. Och så här på aftonen till på köpet!
Och ingen brudkammare i ordning!
»Det behöfs inga sådana ceremonier», inföll Sten,
lifligt. »Vi resa till vårt hem i morgon bittida!»
»I morgon bittida!» faster Malla höll sig med
båda händerna om tinningarna för att reda
villervallan i sin hjärna. »Ja, jag säger då det — ni göra
mig alldeles yr i hufvudet. Alfhilds koffertar äro ju
inte ens packade ännu.»
»Det gör ingenting», sade Sten med ett otroligt
lättsinne. »Kasta bara ned alt huller om buller så
länge. Vi skola nog ordna det sedan, när vi komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
