- Project Runeberg -  Ur minnet och dagboken : Anteckningar från åren 1848-1898/1902 / Första delen /
180

(1902-1908) Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett minne af Arvid Rydén - »Han kommer i morgon»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tyst men ifrigt med hvarandra om någonting, som måtte vara
viktigt för alla. Jag hörde en man säga till en annan: »/
morgon? Kommer han verkligen då?» och den andre svarade: »Ja,
i morgon, juldagen, skall han vara här.»

Det var sent på aftonen. Stjärnorna tindrade med ett klart
strålande sken, butikerna glänste ännu i all sin julprakt; men
Öfverallt förnams samma känsla af spänd väntan, som bemäktigat
sig alla sinnen. Affärer och handel stodo stilla, och den ene såg
tankfullt på den andre, som ville han säga; »Har du hört, att i
morgon —?»

Plötsligt, medan jag så gick, undrande öfver hvad som skulle
ske i morgon, förstod jag i ett ögonblick, att det var Kristus som
skulle komma. I samma ögonblick såg jag en ängels gestalt vid
min sida. Hans ansikte var högtidligt, rent och fridfullt. Öfver
hans panna glänste ett klart sken, klarare än något på vår jord

— ett ljus så helt olika det från de skimrande gaslågorna, att
det tycktes mig som om min himmelske ledsagare vandrade i en
egen sfär för sig.

Ehuru jag erfor en vördnadsfull fruktan, kände jag dock på
samma gång en förtroendefull tillit till denne min följeslagare,
och jag frågade: »Säg mig dock, är det verkligen sant att Kristus
kommer?»

»Ja», sade ängeln, »i morgon kommer han!»

»O, hvilken glädje!» utropade jag.

»Är det verkligen en glädje för er?» sade ängeln. »Ack, för
många i denna stad är det ingen glädje. Följ mig!»

I nästa ögonblick tyckte jag mig stå med honom i förmaket
till den förnämsta våningen i ett af de ståtligaste husen vid
Kungsgatan. En man, hvilkens utseende vittnade om goda dagar, fastän
hans kala hjässa talade om tankeansträngningar, satt vid ett
bord betäckt med papper, dem han nu ordnade med en nervös
oro, under det han half högt talade för sig själf. På en soffa i
samma rum hvilade en ung fru med ett obeskrifligt ljuft, fastän
blekt och lidande utseende; i sin fina, genomskinliga hand höll
hon en liten bok. Rummet med dess öfverflöd på lyxartiklar
vittnade om stor rikedom. Allt hvad pengar kunna förskaffa,
tycktes där samladt tillhopa. Men ägaren själf, mannen vid
skrifbordet, tycktes hvarken vara förfinad eller förädlad genom infly-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:36:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn/1/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free