Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboksblad - Uppsala 1854, 55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gaf dig lifvet; vik aldrig därifrån.» Så en dyrbar erinran
om oföränderligheten i Jesu kärlek och hans verk för oss.
Vi skola då icke blygas för honom och hans evangelium, utan
räkna för.vår ära att få bekänna det, om än hela världen
ställde sig däremot, o. s. v. — Sedan sjöngos flera af våra
skönaste andliga sånger.
En god och fridfull afton, som icke ens stördes, då
Viktor Johnson på hemvägen återupptog vårt samtal på
nyårsaftonen om Rosenius, Ahnfelt, E. Andersson m. fl. icke
prästvigda predikanter. Han påstod, att icke en enda af dem »äger
rätt att utlägga Guds ord». Rosenius och Ahnfelt hade han
icke hört. Hvad angick Erik Andersson från Ockelbo, som
J:n ett par gånger hört, så ville han icke förneka, att denne
verkligen tycktes vara en af Guds Ande upplyst man, med
rika både naturens och nådens gåfvor, samt att han
förkunnade evangelium oförfalskadt och »rätt delade sanningens
ord»; men — han hade ändå icke rättighet att predika,
utan borde, om han kände sig kallad därtill, först »studera
till präst» och sedan låta prästviga sig. Huru detta skulle
kunna ske, blef dock osagdt. (Erik A—n, en redbar, from
bonde, var då nära 50 år gammal!) Jag igenkände mamsell
Håkanssons argument, de samma som hon själf för några
dagar sedan använde i ett samtal med mig.*
Jan. 3. På eftermiddagen besök hos fru M., dit äfven
löjtnant B. kom. Denna berättade, huru han nyårsaftonen,
under färd till en granne, hade i skogen blifvit öfverfallen
af fyra druckna karlar, som fasthållit hans häst, vräkt omkull
* Mamsell Hanna Håkansson var ett äldre, gudfruktigt
fruntimmer, som hyrde ut rum åt studenter och med verkligt moderlig omsorg
vårdade sig om de icke få sådana, som plägade samlas hos henne.
Likasom fru M. Carlsson var »de evangeliskes» värdinna och andliga
moder, så var mamsell H. detta för »de schartauanske.» Men skillnaden
dem emellan var, att då fru Carlsson var en »fridstifterska», som sökte
sammanföra alla dem, som i sanning älskade Herren Kristus, så sökte
däremot m:lle Håkansson att hos alla, på hvilka hon ägde inflytande,
väcka misstroende mot Rosenius och den evangeliska riktningen. M:lle
H., som hos många efterlämnat ett aktadt och älskadt minne, flyttade
efter några år till västra kusten (om jag minnes rätt, till Onsala), där
hon en tid därefter afled.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
