Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagboksblad - Stockholm 1854, 55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mars 22. Väktaren för i går säger ett rykte uppgifva,
att lagförslaget rörande sakramentens meddelande och mottagande
af lekmän vunnit kunglig stadfästelse, samt att »en
triumferande artikel i Posttidningen» synes bekräfta det allmänt
gängse ryktet om lagens sanktion. Sedan tillägger baron Posse:
Vi vilja till granskning upptaga denna P. T.’s artikel. Den
innehåller samma åsikter, som den afgångne ecklesiastikministern
(Reuterdahl) både före och under sin ämbetsförvaltning uttalat
och sökt förverkliga. Och vi anse oss ej begå någon orättvisa,
då vi yttra, att herr Reuterdahl är den, som i främsta rummet
är ansvarig så väl för dessa oriktiga satser som ock för den
nya lagen, fastän han icke är den som kontrasignerar
författningen. Vi erinra om huruledes, då regeringen vid 1851 års
riksdag infordrade prästeståndets utlåtande öfver åtskilliga
invånares i de norra länen ansökningar om tillåtelse att få begagna
»de gamla böckerna», prästeståndets svar blef, att »inga
principlösa eftergifter borde göras; att de stränga lagbuden väl icke
skulle användas, där undervisning, varning och mildhet något
kunde uträtta; men att det icke heller vore rätt att skygga
tillbaka för användandet af en för handen varande lag, när
samhällets och kyrkans frid äfventyrades och bådas ordning vore
utsatt för de grofvaste förnärmanden».* Det var herr Reuterdahl,
som då var den inflytelserikaste ledamoten i prästeståndet och
dikterade detta och, öfriga den hierarkiska pluralitetens beslut.
Regeringen ansåg sig böra följa flertalets åsikter, och herr R.
blef inkallad i rådkammaren att göra dem gällande. Under sin
ämbetsförvaltning har herr R. icke lyckats lösa någon viktig fråga;
men, ehuru själf präst och satt i konungens rådkammare att föra
kyrkans talan, har han, långt ifrån att försvara kyrkan för
obehöriga ingrepp af den världsliga makten, icke »skyggat tillbaka»
att såsom det sista säkraste medlet anlita den sammas arm. Det
skall blifva vårt fortfarande bemödande att söka visa
fördärflig-heten för både kyrka och stat uti att följa dessa hierarkiska
grundsatser, som härledas från bristande kännedom om och misstro
till kyrkans sanna vapen.»
Mars 25. F. m. hörde prosten Björck i Trefald.-kyrkan.
En mycket god predikan, utom ett uttryck som han två
gånger upprepade. Han sade, att »den oomvända människan
är föremål för Guds heliga misshag och verksamma vrede.»
* Samma melodi och nästan samma ord, som blefvo använda
mot Luthers reformation, mot Wesley i England och Rosenius i Sverige,
mot konventikelplakatets upphäfvande m. m. Bengel säger:
»Hierarkien kan byta skinn, men dess ande förblir densamma i alla tider.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
