Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de andra vännerna hade velat öfvertala honom att, som han
eljest brukade, stanna kvar i staden till följande morgon,
emedan man på e. m. skulle ha en särdeles stor högtidsstund
i kyrkan. Men R. hade lofvat att komma tillbaka till
Lenna på söndagseftermiddagen; och ett löfte var för R.
något heligt som måste hållas. Därför sade han vännerna
farväl, fastän “med svidande hjärta“, och gick upp till
handlanden Broströms gård på söder, där häst och vagn
skulle hemta honom. -— Där fick R. vänta i flera timmar,
utan att någon skjuts syntes till. Under dessa timmar frestades
han oupphörligt att vända om tillbaka till vännerna i
“Engelskan". Men löftet band honom. Och ehuru han hade
gjort sig illa i ena foten, beslöt han att, hellre gå ut till
Lenna än blifva löftesbrytare.
På vägen hade han åtskilliga “motigheter“, (som skildras
i poemet, sid. 51,) dem han dock bar med jämnmod. Men
då han i mörkret hade kommit in i en större skog, öfverfölls
han, den eljest så trygge ynglingen, som aldrig fruktat för
människor, af en plötslig och våldsam förskräckelse för —
röfvare! Hans hjärta började slå så häftigt, att han på
en stund icke kunde gå vidare, utan måste stanna för att
hämta andan. Därjämte anfölls han af fruktan för Guds vrede;
alla hans många synder stodo fram, såsom i en spegel,
anklagande och fördömande. "Huru kunde han, som så ofta gjort
Gud emot och handlat så oförsvarligt och brottsligt, våga tro
sig vara Guds barn? Det vore ju endast ett hemskt
själf-bedrägeri, ur hvilket han i denna afton vid dödens annalkande
skulle vakna med förskräckelse". Sådana tankar, i bäfvan för
både människor och Gud, sargade hans hjärta. — Och när
han då hastigt fick se en stor, mörk karl komma springande
efter honom på vägen, blef han “alldeles viss“ att nu
förestod en strid, som kanske skulle sluta med hans död.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
