- Project Runeberg -  Ur Minnet och Dagboken : Anteckningar från åren 1848-1897 : I /
187

(1897) [MARC] Author: Bernhard Wadström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAN KOMMER I MORGON.

IS/

Följande natt förvandlades de tankar, som under dagen sysselsatt
mig, till en dröm. Jag tyckte mig vandra omkring på gatorna och
vara medveten om, att någonting utomordentligt skulle hända, men
jag visste ej riktigt hvad det var. Alla människor talade därom, de
flesta i hviskande ton och med betydelsefulla blickar. Det rådde en
högtidlig stillhet rundt omkring mig. Små grupper af män och
kvinnor stodo här och där och talade tyst men ifrigt med hvarandra om
någonting, som måtte vara viktigt för alla. Jag hörde en man säga
till en annan: »/ morgon? Kommer han verkligen då?» Och den
andre svarade: »Ja, i morgon, juldagen, skall han vara här».

Det var sent på aftonen. Stjärnorna tindrade med ett klart
strålande sken, butikerna glänste ännu i ali sin julprakt; men öfverallt
förnams samma känsla af spänd väntan, som bemäktigat sig allas
sinnen. Affärer och handel stodo stilla, och den ene såg tankfullt på
den andre, såsom ville han säga: »Har du hört, att i morgon —»?

Plötsligt, medan jag så gick, undrande öfver hvad som skulle ske
i morgon, förstod jag i ett ögonblick, att det var Kristus, som skulle
komma. I samma ögonblick såg jag en ängels gestalt vid min sida.
Hans ansikte var högtidligt, rent och fridfullt. Öfver hans panna
glänste ett klart sken, klarare än något på vår jord — ett ljus så helt
olika det från de skimrande gaslågorna, att det tycktes mig som 0111
min himmelske ledsagare vandrade i en egen sfär för sig.

Ehuru jag erfor en vördnadsfull fruktan, kände jag dock på
samma gång en förtroendefull tillit till denne min följeslagare, och jag
frågade: »Säg mig dock, är det verkligen sannt, att Kristus kommer?»

»Ja», sade ängeln, »i morgon kommer han!»

»O, hvilken glädje!» utropade jag.

»Ar det verkligen en glädje för er?» sade ängeln. »Ack, för
många i denna stad är det ingen glädje. Följ mig!»

I nästa ögonblick tyckte jag mig stå med honom i förmaket till
den förnämsta våningen i ett af de ståtligaste husen vid Kungsgatan
En man, hvilkens utseende vittnade om goda dagar, fastän hans kala
hjässa talade om tankeansträngningar, satt vid ett bord betäckt med
papper, dem han nu ordnade med en nervös oro, under det han talade
halfhögt för sig själf. På en soffa i samma rum hvilade en ung fru
med ett obeskrifligt ljuft, fastän blekt och lidande utseende; i sin fina
genomskinliga hand höll hon en liten bok. Rummet med dess
öfverflöd på lyxartiklar vittnade 0111 stor rikedom. Allt hvad pengar kunna
förskaffa, tycktes där samladt tillhopa. Men ägaren själf, mannen vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:36:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/urminn1/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free