Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
Den ene smädas för det att han gör så eller så, den andre för det att
han icke gör så. >De skola, ljugande, säga allt ondt om eder för
min skull», har Ilerren själf på förhand sagt till de sina.
Jan. ig. På e. m. besök af G. Beskow, som haft underrättelse
från Stockholm om öfverste Dævels död. Detta budskap oroade först
mig och sedan min moder. Ty dels var jag oviss om den gamle
präktige mannens verkliga hjärteställning till Herren, dels var han, vår
släkting, den ende mera framstående person i Stockholm, af hvilken
min mor hade hoppats, att jag vid min ankomst dit skulle kunna få ett
verkligt stöd vid förefallande svårigheter. Ty »relationer?, sade min
mor, »spela en långt större roll inom tjänstemannavärlden, än du nu
kan ana.» — Men efter en stunds besinning kunde jag tacka Herren,
att han i sin kärlek tagit undan alla mänskliga stöd, på det att vi
måtte lära att lita på honom allena. När vi det göra, skall vårt hopp
förvisso icke komma på skam.
På aftonen gick jag upp till Rudin. I hans mörka trappa
vägleddes jag af tonerna från en violin. Och den spelande var han —
något särdeles ovanligt; ty på mer än ett halft år har han icke haft
stråken i sin hand. Vi samtalade länge, bland annat om skillnaden
mellan församling och kyrka, mellan prästerskap och prästejÆrtf. R.
visade mig ett bibelspråk, som jag icke förr hade stannat för, nämligen
den 29 versen i 4 Mos. 11 kapitel. Eldad och Medad had t profeterat
bland folket; men Josua ville, att Moses skulle förbjuda dem detta. Då
svarade Moses och sade till Josua: >Hvi är du så nitisk om mig?
Gifve Gud, att allt Herrens folk profeterade.» — I sanning, en den
mest dräpande vederläggning af j/våpartiets försök att »tillstoppa
munnen:» på de lekmän, dem Guds ande drifver att »bekänna med sin
mun Jesus, att han är Herren» (Rom. 10: 10). Vi kommo öfverens
om, att det är bättre att äga »smörjelsen af den helige Ande» (1 Joh.
2: 20) än »biskoplig ordination», ehuru vi visserligen icke förkastade
denna senare. Man kan vara >en rätt lärare» utan biskoplig vigsel,
men icke utan Guds ande. Om vi än hade fått den statligaste
ordination, med både mässkåpa, mässkjorta, mitra och kräkla, men saknade
Guds ande — hvad blefve vår lott? Gud gifve, att alla ordets
förkunnare gjorde sig den frågan.
Rudin är en ovanlig ung man, af hvilken det säkerligen blir
»något stort», om han får lefva. Redan som yngling blef han dragen
till Herren, och han har nu ett underbart stort ljus i evangelium. Måtte
vi aldrig mista det! (Gal. i: 6—10.) Därjämte är han ovanligt rikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
