Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Språkets förändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
q
5
å
i
20 SPRÅKET, DESS LIF OCH URSPRUNG.
blott af ljudets förändring sluta oss till, att en sådan
försiggaått.
Det är dessa ljudförändringar vi kalla för /judlagar.
I vårt fornspråk fanns ett ljud, som vi beteckna med th.
Det bildas genom att sätta tungspetsen mellan båda tand-
raderna och söka uttala t. Detta ljud fanns fordom i. alla
med sverskan närmare besläktade språk — danska, norska,
isländska, tyska, engelska och det nu utdöda gotiska
språket, hvilka alla språk vi sammanfatta under namnet
germanska språk. Nu finnes det kvar egentligen blott i’
engelska och isländska. I svenskan har det blifvit £, i
tyskan d. Så heter det engelska och isländska thing på
svenska ting, på tyska Ding.
I det gemensamma grundspråket för alla germanska
språk fanns ljudförbindelsen as. Denna har i got.”) formen
ar, i ty. e&, 1 fe. a, i isl. e&, i sv. och da. e. Ordet heta
utgår från grundformen haitan. Detta ord heter i got.
haitan, i ty. heissen, i fe. hatan, i isl. heita, i Sv. heta, i da.
hede. Likaså heter ordet (jag) vet i got. wart, ty. weiss,
fe. wat, isl. vert, sv. vet och da. ved. |
Vi draga af dessa senare exempel nu äfven den slut-
satsen, att £ efter vokal kvarstår 1 germanska språk utom
i tyskan, där det blir ss och i danskan, där det blir d.
Nu ifrågavarande ord heter på de med svenska äfven be-
släktade språken grekiska och sanskrit (som fordom talades
i Indien) oida (eller i äldre form voida) och veda. Alltså
svarar germ. t till gr. och skr. d. Jag äter heter också
på gr. edo, på skr. admi.
Det är gifvet, att dessa enstaka exempel intet be-
visa, men då de kunna mångdubblas, kan denna väx-
ling ej längre vara tillfällig, utan måste vara lagbunden,
således en Jljudlag.
Stundom kunna ljuden vara sådana, att de ej ut-
sättas för några större förändringar såsom lat. molo och
Sv. (jag) mal. Stundom kunna de åter undergå så stora
förändringar, att hvarje ljud blir till oigenkänlighet för-
ändrat. Så motsvaras will ex. lat. cenbtum = hundra af staft-
velsen hund i detta svenska ord. Grundformen för detta
”) I det följande användas följande förkortningar: da. = danska,
fe. = fornengelska, fr. = franska, germ. = germanska, got. = gotiska,
gr. = grekiska, ie. = indo-europeiska urspråket, isl. = isländska, it. =
italienska, lat, = latin, skr. = sanskrit, sv. = svenska, ty. = tyska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
