Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Språkets förändringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 SPRÅKET, DESS LIF: OCH URSPRUNG. ;
Men ord kunna ock göras utan att på något sätt
anlita något gifvet språkmaterial. Ett sådant exempel är
ordet gas, som påhittades utan vidare af en holländsk
vetenskapsman. Vi ha nu lustgas, gaslykta, gas-
förmia os Vv.
Af vida större betydelse äro emellertid de nyskap-
ningar, som bero på ljudhärmning. I alla tider och i alla
språk har man skapat nya ord genom att söka efterhärma
naturljud och de läten djuren frambringa. Såsom exempel
må: anföras. klatsehay! kraxe,: plumsojbrumnma,
jama, klingklang, vovov, bums, piff-paff-puff
0. s. v. Många af dessa ord kunna vara mycket gamla.
Skr. bhramati och sv. (han) brummar äro sannolikt
besläktade och kunna enligt kända ljudlagar vara alldeles
samma ord; det är då antagligt, att detta ord skapats
redan i det indoeuropeiska urspråket. Andra ord af denna
art äro åter bevisligen bildade i våra dagar.
Böjelsen att bilda ord på detta sätt är stundom så
stark, att ett sådant nyskapat ord kan fullkomligt uttränga
ett gammalt. På tyska heter nu göken ku kuk; men i
äldre tyska gouch, hvilket är samma ord som det sv.
gök. I Tyskland kallas i barnspråket hunden (ty. hund)
för wauwau och fåret (ty. schaf) för bä, men därför
finnas ock i ty. orden wauwau-hund och bä-schaf.
; Erinra vi oss hvad ofvan sagts, att orden kunna ända
till oigenkänlighet förändras på ljudlagarnas väg, så ligger
den tanken nära, att månget ord till sitt yttersta ursprung
är ljudhärmande, ehuru det ej nu synes eller kan bevisas.
Det synbara språket — skriften — är bevisligen utvecklat
ur afbilder af föremålen; den älsta skrift man känner
är bildskriften, hvarur småningom bokstafsskriften ut-
vecklat sig. Det finnes intet, som hindrar oss att antaga,
att likaså det hörbara språket ytterst utgår från afbilder
af ljud, d. v. s. ljudhärmning.
Vi återkomma härmed till frågan om språkets ur-
sprung, men innan dess måste vi nämna några andra
nyskapningar. I nära samband med de nu vidrörda ljud-
härmningarna står hvad man kallar slangspråk. Vi mena
härmed de vanligen mycket kortlifvade bildningar, hvilka
användas i det dagliga umgänget i vissa kretsar. I ett
sällskap får man till ex. höra kluffs i stället för skål,
när man dricker. En person, som har tur i kortspel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
