Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tre för en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
316 ,
«Era barr sitta for högt för mig, och på marken ligga
de för mycket huller om buller, så att jag icke kan
se, hvilkendera af er, som har nedkastat dem.»
Sedan hon några minuter betraktat de begge träden
under Jemförande sidoblickar på taflan, utsträckte
hon armen mot det ena af dem och vände sig till
sina ledsagande vänner, hvilka hade stannat på
trädgårdsgången.
«Det Jiär’ är den vanliga granen», utropade hon
jublande, »kommen bara hit! Se här, den nedersta
grenen ser ackurat lika ut som öfversta figuren på
taflan, alldeles som* om denna vore tecknad efter
honom. Det hänger tillochmed ett par kottar på
honom. Ja, ja, detta träd är den vanliga granen,
och så-.ledes måste det andra vara silfvergranen,
dess grenar passa också rätt bra in med mellersta
figuren.»
Då hon såg, att man icke så noga följde med
hennes jem-förelser, hemtade hon med våld till sig
åtminstone den, som i detta ögonblick för henne var
huvudpersonen.
«Du har rigtigt åtskilt dem, min lilla Greta», sade
denne, cemen försök nu äfven att i ord uttrycka,
hvilken olikhet i de begge hvarandra likväl så lika
trädens yttre gestalt visar sig för dina ögon.»
Detta gjorde henne litet häpen. Hennes blickar flögo
med småningom tilltagande klarhet från det ena till
det andra trädet; sedan svarade hon, likasom talande
mest för sig sjelf:
«För det första är den vanliga granen spetsigare
än silfvergranen; om vi vore jettar, så skulle
hon, just som hon der står, passa utmärkt väl till
julgran för oss; en så vacker pyramid utgör hon. Men
hos silfvergranen sitta grenarne mera oordentligt
och tilltaga icke heller så regelbundet i längd
nedåt. Vidare hänger hos den vanliga granen allt
nedåt, isynnerhet de helt små qvistarne. Hon ser
ordentligt sorgsen ut, som om hon ville börja att
gråta.»
«Nå, men hvad har du då vidare att säga om
silfvergranen?» frågade henne vännen, hvilken gladde
sig åt Gretas barnsliga förmåga att uppfatta granens
gestalt.
«Ja, hon ser helt annorlunda ut», svarade hon, «men
huru skall jag då uttrycka det? Hos henne vill allt åt
höjden, och derför ser hon icke heller så sorgsen ut,
som den vanliga granen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
