- Project Runeberg -  Världarnas utveckling /
36

(1906) [MARC] Author: Svante Arrhenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Himlakropparna, särskildt jorden, såsom hemvist för lefvande varelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



att jordens floder måst föra salt till hafvet under omkring
100 miljoner år, för att den nuvarande salthalten skulle
uppnås. Till ännu högre siffror kommer man genom
beräkning af den tid, som åtgått för att i hafven aflagra
alla de skiktade, eller så kallade sedimentära, lagren. Sir
Archibald Geikie skattar dessa lagers samfällda tjocklek,
om de legat kvar orubbade, till omkring 30,000 meter.
Genom undersökning af yngre skiktade lager kommer han
till den uppfattningen, att hvarje metertjockt lager fordrat
mellan 3,000 och 20,000 år för sin bildning. Till
afsättande af samtliga sedimentära lager har således en
tidrymd af mellan 90 miljoner och 600 miljoner år varit
nödvändiga. Den finske geologen Sederholm kommer till
och med till en slutsumma af 1,000 miljoner år. En
annan uppskattning utgår därifrån, att, medan jordytan
ej ändrar temperatur på grund af värmejämvikten mellan
sol-strålning och förlust åt världsrymden, så sammandrar
sig jordens inre genom afsvalning. Huru långt denna
skrumpning fortgått, märker man på bergskedjebildningen,
som enligt Rudzki täcker 1,6 procent af jordytan. Följaktligen
har jordradien sammandragit sig 0,8 procent, motsvarande
en afkylning af omkring 300°, hvartill åtgått c:a 2,000
miljoner år. Under hela denna nästan ofattligt långa
period af mellan 100 och 2,000 miljoner år ha på
jordytan och i världshafvet förefunnits organismer, som ej allt
för mycket skilja sig från de nu lefvande. Man måste
därför antaga, att om också jordytans temperatur under
dessa aflägsna tider var något högre än nu, så var likväl
skillnaden ej så särdeles stor, knappast 20 grader. — Den
nuvarande medeltemperaturen för jordytan uppgår till
omkring 16 grader, den växlar mellan ungefär — 20 grader
vid nordpolen och — 10 grader vid sydpolen och
omkring 26 grader i närheten af ekvatorn. — Fastmer synes
den viktigaste skillnaden mellan jordytans temperatur under
de äldsta geologiska perioder, från hvilka fossil äro kända,
pch det nuvarande tillståndet ha bestått däri, att, då i de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:42:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utveckling/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free