Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Solens strålning och konstitution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 18. Del af solspektrum. Det öfversta, mellersta och nedersta
partiet ge spektrum från kromosfären, de båda ljusa banden
motsvara spektrum af protuberanser. I midten vätgaslinjen F starkt
förskjuten, angifvande stark rörelse hos protuberanserna.
Observation af Langley 3 Aug. 1872.
såväl som deras höjd växer med solfläckarnas antal. De
indelas i metalliska och lugna protuberanser. De
förstnämnda utmärkas af en synnerligen häftig rörelse, såsom
synes af närstående figurer, och innehålla stora massor af
metallångor. De förekomma endast i solfläcksbältena, som
äro starkast utpräglade på omkring 20 graders afstånd
från soläkvatorn. Deras rörelse är så häftig, att den ofta
når flera hundra kilometer i sekunden; ungraren Fényi
Fig. 19. Metallisk
protuberans med hvirfvelformig
rörelse. Den hvita fläcken
anger jordklotets storlek.
Fig. 20. Fontänliknande
metallisk protuberans, hvars massor
falla tillbaka till solytan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>