Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arrendatorsklassen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ha rätt att förutsätta fel i uppgifterna - förmodligen i främsta
rummet hos folkräkningen.
Huru stor del av Sveriges jord som brukas under arrende,
är obekant. Jordbruksstatistiken meddelar dock en del uppgifter,
som kunna tjäna till en viss ledning. För år 1910 äro
dessa siffror följande; brukningsdelarnas antal utgjorde:
Bruknings- Därav i arrende.
delar. Antal. Procent.
Med intill 2 hektar åkerjord . . 87,786 9,090 10.4 %
Med 2-20 » » . . 228,815 30,580 13.4 »
Med 20-100 » » . . 33,094 10,452 31.6 »
Med över 100 » » . . 3,186 1,126 35.3 »
––––––––––––––––––-
I allt[1] 352,881 51,248 14.5 %
Såsom synes är procenten utarrenderade gårdar större, ju
högre storleksklass man kommer till. Eftersom av samtliga
brukningsdelar inemot 15 procent äro utarrenderade, måste
alltså procenten utarrenderad åkervidd vara högre än så -
kanske 25 procent eller ännu mera. Det är alltså icke någon
ringa del av Sveriges jord som brukas i arrende, om den ån
troligen är mindre än i flertalet andra länder i Europa.
I Sveriges land och folk (Stockholm 1901) säger häradshövding
C. Th. af Ekenstam angående arrendelagstiftningen:
»Ännu gällande och i 1734 års lag samlade bestämmelser kunna
i snart sagt allt väsentligt spåras ej blott i de under den senare
medeltiden avfattade laudslagarna utan även i åtskilliga av
landskapslagarna. Det var följaktligen inga nyheter, som 1734
års lag införde i vår rätt. Desto mera anmärkningsvärt år
då, att huru mycket än jordbruksförhållandena under de år,
som förflutit efter 1734, ändrat sig, har själva arrendelagstiftningen
ej undergått någon väsentlig förändring. Om ändock
förändring i förhållandena kan konstateras, beror detta på den
förändrade tidsåskådningen, och ej minst att förhållandet emellan
arrendegivare och arrendator, som ännu 1734 var ett förhållande
mellan husbonde och underordnad, nu blivit, om man
[1] För nägra kommuner i Norrbottens län saknas uppgifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
