Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torpareklassen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att dragningen till städerna och industrien samt till Amerika numera
är en av de allmännast verkande orsakerna till torpens övergivande,
har bestyrkts av flera för några år tillbaka i sammanhang
med emigrationsfrågans utredning verkställda enquêter. I motsats
mot förhållandet i äldre tid, då torparen vanligen emot sin vilja
uppsades av jordägaren, får enligt dessa utsagor torpens försvinnande
senare tid i främsta rummet tillskrivas torparnas frivilliga lämnande
av torpen, oftast under påverkan av lockelserna till bättre avlönat
arbete utom jordbruket. Tillfällena till sådant arbete äro numera
vida talrikare än förr och arbetsförtjänsterna i högst väsentlig mån
stegrade. Framför sin förutvarande ställning föredrager torparen att
vara en fri, lös arbetare, som har bättre betalt, som kan friare disponera
sin tid och som ej är bunden för en längre tid framåt på samma
plats eller hos samma arbetsgivare. Såsom bidragande omständighet
kommer härtill den allmänna brist på intresse för jordbruket och
ringaktning för detsamma, som på senare tid gjort sig gällande inom
ganska vidsträckta lager av allmogebefolkningen.
Förorsakas sålunda torpareklassens nutida minskning i väsentlig
grad av allmänna ekonomiska förhållanden, så medverka dock härvid
även ett flertal särskilda orsaker, sammanhängande med torpinstitutionens
beskaffenhet och med de speciella förhållanden, varunder torpareklassen
lever. Detta kan förstås redan därav, att denna folkklass,
jämte de närstående s. k. backstugu- och inhysesklasserna, äro de
kategorier av den svenska allmogebefolkningen, vilkas numeriska
tillbakagång har varit starkast. Denna tillbakagång har vidare i
påfallande grad träffat, icke endast de uppväxande elementen av dessa
klasser, men jämväl antalet av familjeförsörjare; under det att
bondeklassen, som även lämnat och lämnar ett betydande tillskott till
folkströmmen från landsbygden, det oaktat i fråga om familjeförsörjarnas
antal icke har minskats, utan tvärtom på flera orter ökats. Beträffande
torpareklassens minskning böra sålunda, förutom de ovan angivna
allmänna orsakerna, vissa särskilda faktorer hava gjort sig gällande.
Dessa särskilda orsaker till torpareklassens tillbakagång hava
främsta rummet sin rot i de förändrade förhållanden, som under
senare tid inträtt på lantbrukets arbetsmarknad, samt de nya åskådningar
och krav, som i sammanhang därmed gjort sig gällmde hos arbetsklassen.
Samtidigt med den ovan omnämnda starka stegringen av arbetslönerna
utom jordbruket har, i synnerhet sedan slutet av 1880-talet,
jämväl försiggått en betydande stegring av arbetsförtjänsterna inom
jordbruket. Särskilt hava tjänstehjonslönerna samt priserna å fria
dagsverken och å ackordsarbete stigit starkt i höjden. Dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
