Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statareklassen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kronolänsman Sigurd Pira, i Norra Vedbo härads första
distrikt av Jönköpings län, skriver, i december 1907:
För några år sedan började i stället för torpare anställas statare.
Då började statarsystemets blomstring, ett system som jämte
lantkommunernas fattiggård utgör den mörkaste fläcken å den svenska
landsbygden. Trots de dåliga, ofta usla förhållanden, vari statarfamiljerna leva sitt liv, synes det, som om de stora jordägarna icke skulle hava
så svårt att få statare som tjänstehjon. Orsaken därtill torde väl huvudsakligen vara att söka däruti, att när en familj räknas bland
statarna på en gård, den har allt för svårt att arbeta sig npp till
något annat. En statares liv är både omväxlande och enformigt. Det är
rikt på försakelser och umbäranden men fattigt på förströelser och
glädje. Så snart godsägaren en tid haft en dräng, gör han allt för att
förmå honom att ingå äktenskap, ty så snart familjen är bildad, är
godsägaren viss om honom som statare. Löneförhöjning och löften om god
framtid locka drängen att stanna kvar, och blott han varit på gården
några år, har han svårt att byta sysselsättning; åldern, stor familj
och dåliga affärer trycka honom kvar på ett ställe, som han i grund
och botten hatar och avskyr.
Statarlönen växlar betydligt i orten men utgöres alltid av kontanta
medel och naturaförmåner. Såsom god årlig lön anses följande, som
lämnas å en större lantegendom i orten:
Kontanta medel ............................. Kr. 275:00
Fri bostad med vedbrand, värt ............... » 150:00
600 kg. råg, värderad till .................. » 72:00
4O kg. vete » » .................. » 4:80
30 kg. korn » » .................. » 3:60
30 liter ärter » » .................. » 4:50
1 1/2 liter oskummad mjölk om dagen, värd pr år » 54:70
1 1/2 liter skummad » » » » » » » 27;35
80 kg. fläsk, värderat till ................... » 80:00
2 1/2 tunnor potatis samt rätt att sätta 1/2
tunna på husbondens jord, värderad till.......<u> » 10:00</u>
eller tillhopa enligt ortens pris vårt ....... Kr. 681:95
varifrån dock avgår utgift för förmalning av
säden, som kan värderas till...............</u>... » 7:00</u>
Rest kr. 674:95
Till jämförelse meddelas, att arbetare vid ortens snickerifabriker
ofta ha en årsinkomst av 1,000 kronor eller mer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
