Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statareklassen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Statarfamiljens bostäder är i allmänhet mycket sämre än en
fabriksarbetares. Ett stort kök och en liten kammare upplåtas till
bostad åt en statarfamilj oavsett dess storlek. Ovanligt är inte att
tio personer bo i ett rum med 25 à 30 kvadratmeters golvyta och
ha ett kök som inte rymmer mer än en säng och erhåller sitt ljus
genom ett fönster av knappt en kvadratmeters öppning. Ofta är
rummen låga och knapphändigt underhållna. Fönster kunna sällan
öppnas. Ytterst sällan är fabriksarbetarens hem av denna typ.
I regeln börjar fabriksarbetaren sitt arbete kl. 7 f. m. och slutar
detsamma kl. 7 e. m., med raster om tillhopa två timmar. Statarens
arbetstider variera under olika årstider, men i medeltal arbetar han
12 timmar på dygnet, och under sommarmånaderna blir det mångenstädes
mycket korta måltidsraster.
Fabriksarbetaren är i tillfälle att själv köpa sitt mjöl, sin mjölk
och potatis m. m. och kan skaffa den vara han önskar, av god eller sämre
kvalité. Stataren måste nöja sig med gårdens produkter, vare sig de
äro prima eller sekunda. Ovanligt är icke att statarna få av den
säd, som husbonden icke kan sälja, men då staten för året uppgöres,
aktar husbonden icke för rov att beräkna naturaförmånerna efter
ortens pris på prima vara.
Härmed har jag icke velat säga, att alla statare i trakten hava
det så uselt, men de kunna vid en eventuell flyttning få det. Och
då tal är om orsakerna till emigrationen, måste man först och
främst framdraga de dåliga förhållandena och påvisa vad utsikter
statarna hava, utsikter som mycket ofta komma dem att tänka på
fattighuset såsom deras slutliga boning. Ty förr än statarförhållandena
ordnats och de gifta kvinnornas tvungna bortarbete förbjudits, skall fattighuset icke bli obebott och emigrationen från ifrågavarande familjer
icke upphöra. Det finnes statarfamiljer, som redan hava bidrag av
fattigvården.
Kronolänsman Gust. A. Lundberg i Handbörds härads
östra distrikt, Kalmar län, skriver, i oktober 1907:
Under gångna tider, då god tillgång till arbetskraft fanns, må man
ej undra över att en stor del av vårt folk närde förhoppning att
i ett främmande land söka sig en bättre utkomst än vad dem här
kunde beredas. Vad nu särskilt jordbruket beträffar, var detsamma
icke så långt kommet, att det ansågs lönande att med större arbetskraft
än nödvändigt driva detta. Efter denna tidsperiod började de
stora lautgodsen att bildas, genom inköp av mindre hemman, som
lades under de större herregårdarna, som erhöllo sin arbetskraft från
utlagda torp, vars innehavare fullgjorde sina skyldigheter i dagsverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
