Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sammanfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Under mer än trettio år har Sveriges jordbruksbefolkning
förminskats med flera tusen människor årligen, och man har
sett härpå såsom på en naturnödvändighet, mot vilken intet
vore att göra.
Men för ett land som Sverige är detta alls icke någon nödvändighet.
Här finnes, ännu mark om millioner hektar att odla upp; här kunde
ännu varje år flera tusen nya jordbrukarehem skapas; här kunde åt hundratusental jordbruksarbetare beredas en ställning, som, med hjälp
av den naturliga kärleken till jorden, kunde utgöra en motvikt mot
stadslivets lockelser.
För att åstadkomma detta är ej tillräckligt med åkerbrukskemi,
växtbiologi och djurfysiologi. Uppgiften innebär i första rummet
ett ekonomiskt problem, eller rättare: en hel serie av betydelsefulla
sådana. Och vi komma icke målet närmare, förr än man inser och erkänner
de ekonomiska spörsmålens utomordentliga vikt och betydelse inom
jordbruket såväl som inom varje annan näringsgren.
Vi måste på fullt allvar upptaga till besvarande den frågan: Huru skall Sveriges uppodling kunna återupptagas; och huru skall folkminskningen i
våra jordbruksbygder bringas att upphöra? Den sistnämnda företeelsen har
väl nu åtminstone nått fullt den gräns, där den är ekonomiskt försvarlig –
och vida därutöver.
Jordbrukets bristande expansionsförmåga utgör en av de viktigaste orsakerna
– kanske den viktigaste av dem alla – till emigrationens fortgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
