Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrlandsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klokt och i rätta stunden, vi till drömmare, vilka samhället i värsta
fall har skyldighet att taga hand om.
Företagsamheten är numera internationell. Vi ha fått bevittna,
och bevittna alltjämt, hurusom européer, framförallt engelsmän, uppsöka
de platser av jorden, där något är att göra, taga hand om utvecklingen och bärga hela eller delar av vinsten till det egna landet. Detta varken kan
eller bör hindras, ty det är en naturlig sak att den, som äger förmåga,
kapital och verksamhetsbegär men saknar tillfälle att inom eget land kunna utveckla dessa egenskaper, uppsöker områden, där dessa kunna nå full utveckling, och för mänskligheten som sådan är det en välgärning att
förmågan och kraften få göra sig gällande. Jag har nyligen haft tillfälle
att studera, hurusom en handfull engelsmän under loppet av ett tjugutal år omdanat ett land, där rättslöshet och våld, lättja och fattigdom härskat i århundraden. Ett sådant arbete är till mänsklighetens nytta, och varje land,
där företagsamheten står stilla, så att till följd därav landets naturliga
hjälpkällor icke tagas i anspråk, eller där sådana förhållanden råda,
att företagaren riskerar att genom våld och orättfärdighet se frukterna
av sitt arbete gå sig ur händerna, blir förr eller senare föremål för
en sådan omdaning, ty mänskligheten kommer att behöva all jordens
resurser. Förr eller senare bli därför dessa begagnade, varhelst de
finnas.
Kombineras de stora nationernas företagsamhet med en naturlig
trötthetskänsla hos industriens män i Norrland, kan situationen bli
farlig. Agitationen och de fientliga åtgärderna kunna nämligen
framkalla frestelse att inteckna bolagens egendomar och försälja
obligationerna till utlänningar. Både vår jord och vära stadsfastigheter
äro emellertid redan i stor utsträckning belånade i utlandet, varigenom
detta redan har stora intressen att bevaka i vårt land. Men dessa
intressen borde icke i onödan ökas, ty med varje ny belåning av
svensk egendom i utlandet stiger risken av en inblandning utifrån
i våra inre angelägenheter, något som vår självständighetskänsla ej
kan tåla.
Frestelsen att sälja sin egendom till utlandet är dock givetvis ännu
större. Man påstår att trävaruindustrien i Norrland är internationell.
Så var det i stor utsträckning, men så är det icke längre. Endast
ett verk – dock ett av våra allra förnämsta – äges numera av
utlänningar, och i några få verk ha dessa ännu mindre andelar. Efter
många års strävanden ha vi sålunda omsider kommit därhän, att de
flesta av våra sågverk i Norrland ägas uteslutande av svenskar. Är
det meningen att omintetgöra resultatet av dessa strävanden genom
att framtvinga aktieförsäljning till utlandet?
Vore Norrland en del av U. S. A., så hade man grundade skäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
