Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Handeln och affärsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bör härutinnan nämnas den utomordentliga stegringen av den inre
samfärdseln, tack vare vårt ståtliga järnvägsnät. Men ett glädjande
tecken är ock den alltmer vaknande övertygelsen om, att våra avsättningsförhållanden verkligen äro i behov av genomgripande reformer,
som kunna åstadkommas blott av gemensamma kraftiga ansträngningar,
och att man i våra dagar med fullt allvar söker sätta sig in uti både
de bestående missförhållandena och möjligheterna för deras avhjälpande.»
Det är nu mer än ett årtionde – eller halvtannat – sedan
ovanstående uttalanden gjordes, och mycket har tvivelsutan
ändrat sig till det bättre under dessa år. I främsta rummet
gäller detta om sjöfarten, varom mera i det följande. I fråga
om den egentliga handeln är däremot tvivel underkastat, om
förhållandena förbättrats så synnerligen mycket. Det är sant,
att den gamla ringaktningen för yrket kanske i någon mån
håller på att giva vika, och handelsundervisningen har ju förbättrats åtskilligt. Men ännu ljuda klagomålen från konsuler
och handelskamrar lika starkt som förr över bristande vakenhet,
påpasslighet och affärsvana hos våra köpmän. Man får hoppas, att
det numera är i främsta rummet de äldre representanterna för
yrket, som dessa klagomål gälla, och att den nya generationen av
svenska köpmän snart i fråga om duglighet och energi skall kunna
mäta sig med våra konkurrenter, vilket sannerligen också är starkt
av behovet påkallat.
Med 1850- och 1860-talen, särskilt med franska handelstraktaten
av 1865, beträdde Sverige frihandelns väg. Återgången
till en mera protektionistisk tullpolitik betecknas av åren
1888 och 1892.
Väl måste det vara ett önskemål, att vårt land efter hand
skall lyckas ånyo återgå till frihandelssystemet. Men detta
innebär icke, att vi behöva komma tillbaka till det svenska
systemet av 1865–1888; detta bör tvärtom för alltid betraktas
såsom en misslyckad och utdömd åskådning.
När England genomförde frihandeln inom sin egen tulltaxa
och arbetade för frihandelsidéernas utbredande och befästande
över hela världen, så skedde detta icke av teoretiska, än mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
