Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagstiftning och lagskipning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
F. och försökt slita sig ifrån honom, satt sig till motvärn och med kniv tillfogat F. det livsfarliga såret, M. jämlikt 5 kap. 7, 10 §§ strafflagen
från ansvar frikänt.»
Kanske förmenar någon att vi göra våra domstolar orätt, då vi anföra
detta utslag såsom prov på vad man här i landet måste underkasta sig,
innan man får försvara sitt liv? Så är dock ingalunda förhållandet.
Målet finnes utförligt refererat i Naumanns tidskrift för Sr 1866,
och av detta referat inhämtas, att det var en ren slump att M. frikändes.
Det var på ett hår, att han i stället fått ett strängt straff.
Viske häradsrätt, där han tilltalades, dömde honom till 2 års
straffarbete (för det han genom oförsiktighet under förmildrande
omständigheter orsakat F:s död). Göta hovrätt frikände honom. I
högsta domstolen fastställdes hovrättens utslag med en rösts pluralitet. Av minoriteten röstade två justitieråd för fastställande av häradsrättens utslag, ett justitieråd ville sätta M:s straff till straffarbete
ett år.
Såsom ytterligare upplysning kan härvid förtjäna antecknas, att M.,
till följd av de skador den sedermera avlidne våldsverkaren tillfogat
honom, låg en månad och två dagar på sjukhus, samt att han vid
ankomsten dit befanns hava 1:o) ett tre tum långt skuret sår i tvär
riktning över maggropen intill magsäcken; 2:o) ett två tum långt
skuret sår på vänstra kinden; och 3:o) ett sticksår på högra överarmen
och ett skrubbsår på vänstra överarmen. I trots av denna
misshandel synes M. haft nog besinning att, när han slutligen själv
tog till kniven, rikta sina hugg endast mot motståndarens armar.
För våra juristers uppfattning av nödvärnsrätten är Nya lagberedningens resonemang över detta ämne rätt betecknande. Lagberedningen
vill knappast medgiva, att missnöjet mot den nuvarande lagstiftningen
och lagskipningen har någon grund, samt antyder att detsamma i de
flesta fall beror därpå, att man ’ej med någon större noggrannhet
prövat alla föreliggande omständigheter’.
I viss mån ar detta yttrande nog befogat. Men lagberedningen
synes – liksom våra domstolar – glömma, att det nog går an att
med noggrannhet ’pröva alla föreliggande omständigheter’, när man
lugnt sitter i sin stol och hör referenten samvetsgrant framhålla alla
relevanta fakta, men att det kanske ej haver sig så lätt, när man
blir överfallen och blixtsnabbt måste bedöma, hur man skall bete sig
för att skydda liv eller lem.
Lagberedningen har emellertid detta oaktat verkligen gjort ett
medgivande. Såsom vi ovan framhållit, fordras nu för att den, som
gjort större våld än nöden krävde, skall bli straffri, att faran varit så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
