Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på armébudgeten, även det. Men det finns andra vägar som torde
vara bättre, nämligen en mera rationell fördelning över årets olika
delar av tjänstgöringstiden.
Vidare kunna de behövande f. n. av militärbefälet medgivas vissa
lättnader, uppskov och friheter från tjänstgöring, ifall intyg om
behovet företes av präst eller kommunalordförande. Denna rätt måste
begagnas med stor försiktighet, ty intygen missbrukas ofta och äro ej
alltid opartiskt givna. Mången, som ej är i större behov därav, går
fri, medan andra, i största nöd, måste fullgöra sin tjänst. Skulle
hänsyn tagas till alla intyg, så skulle man ofta knappt ha en enda
man vid kompaniet.
Emellertid har jag förvånat mig över den ohyggliga hjärtlöshet,
som synes råda bland grannar på landet, vilka icke lägga två strån
i kors för att hjälpa en fattig värnpliktig jordägare med ett eller annat
häst- eller karldagsverke, varigenom hans jordbruk kunde hållas uppe.
Jag har därvid erinrat mig forna tider: då en indelt soldat avgick
och ny rekryt skulle uppsättas av roten, så enade sig de närliggande
rotarna om kostnaden. Så, menar jag, borde det göras nu. Kommunerna
borde göras pliktiga att, efter beprövande inom sig, hjälpa med dagsverken,
där behov på grund av värnpliktstjänst uppstår. Därmed skulle vinnas ett
bättre grundat bedömande av behovet, och en mängd dugligt folk bleve
räddat åt försvaret. – Dessa båda medel borde väsentligen undanrödja den anmärkta svårigheten.
Portionens förstärkande är nödvändigt. Några ören per man och
dag äro tillräckliga. Medel finnas, ty mathållningsanslaget är det
rikaste av alla. De regementen, som ännu stå lågt i hushållshänsende,
borde hållas strängt efter. Det kan vara nog, att daglöjtnanten
ålägges att äta med folket. Att tvinga alla officerare därtill skulle
tjäna till intet; de måste få inrätta sitt liv efter behag. Kravet har
naturligen framkommit i förargelse och begär att tillstuka de förment
högfärdiga. Folket intar i själva verket helst sina måltider utan
officerarnas sällskap. – Göres portionen tillräcklig, bortfaller ju också
en av anledningarna att önska en högre dagavlöning.
»Tjänstgöringens förhatlighet, disciplinen och tvånget; officerarnas ’anstötliga’ väsen.» I detta hänseende kan intet vinnas,
med mindre än att ett pedagogiskt system på fosterländsk grund antages
och göres till läroämne vid krigsskolorna samt genomdrives med stränghet
i praktiken. Äldre officerare kunna icke tillägna sig detsamma
fullständigt. Men de yngre böra uppfostras enligt detta och småningom
införa ett bättre förhållande. Officerskursen måste därför förlängas
och de unga officerarna komma mera mogna till sin uppgift. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
