- Project Runeberg -  Tankar i utvandringsfrågan /
274

(1913) Author: Gustav Sundbärg - Tema: Statistics, Americana
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenskarne i utlandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Svenskarna i utlandet.



»Att söka efter orsakerna till emigrationen år efter mitt begrepp
alldeles överflödigt. Ingenting kan väl ligga mera i öppen dag.
Detär den mänskliga ambitionen att försöka förbättra sin ställning.
Och den man eller kvinna, som icke söker förbättra sin ställning,
om den behöver förbättras och tillfälle därtill finnes för handen,
är väl icke mycket värd, även om han stannar hemma.»[1]

Dessa ord av en gammal svensk-amerikan kunna, inom ramen
för hans uppfattning, icke bestridas. Det är ju en ofta hörd.
åsikt, att redan patriotismen såsom sådan borde hindra vårt
folk från att utvandra. Att detta är en skev föreställning
framgår exempelvis av det faktum, att utvandringen sedan
flera årtionden tillbaka är betydligt högre i Norge än i vårt
land. I Norge är dock patriotismen rotfast på ett sätt, som
vi endast kunna betrakta med avund.

För dem, som tala om fosterlandskänslan såsom ett hinder
mot utvandring, vilja vi också till begrundande framhålla
följande små bilder ur livet, meddelade från Jösse härad i
Värmland: [2]

»Jag har arbetat i mitt yrke», säger en fattig skomakare, »i trettio
år, och jag kan säga att jag icke ännu kunnat förtjäna mer än högst
en krona per dag i medeltal under året. Att få upp priserna på vårt
arbete synes också vara omöjligt, ty många laga sina skor själva, och
många äro de gamla, nästan orkeslösa, som hålla på med skomakeri
och hålla priserna nere. (För ett par sulade och klackade mausskor,
pliggade, få vi 1.75, och för sydda 2.25, för frunsskor få vi resp. 1.50
och 2.00. Då lädret är så dyrt som det är, så blir det inte många

[1] Bilaga VII, sid 143.
[2] Bilaga VIII, Jösse härad, sid. 77.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:40:05 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/utvfraga/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free