Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 a. E. Knös.
som denominativum af uadyms. Mycket tydligt faller detta i ögonen vid Matth.
27: 57, der ow Joseph af Arimathia säges: ös xai avros fmadnrevst 16 ’Ingov,
"som ock sjelf var en Jesu lärjunge” (uadnrtevsr Tevi valet discipulum esse alicni.
Fritzsche, quattuor Evangelia c. comm. Lips. 1826. T. 1. pag. 323). Så ock Ap.G.
14: 21 söayyelsoåuevos tny nöliw ixeivnv xai uadnrevsarrss ixavods, då de der
många lärjungar gjort hade”, äfvensom Matth. 13: 52, uadnrevdeis tj Bavslsig
tör ovparör (riktigare läsart, än iv ij p. T. ov. eller sis väv p. T. ov. bådadera
en förklarande glossa) "som till himmelriket lärd är”, ”zum Jänger gemacht fär
das Reich Gottes, för den Dienst desselben” ; de Wette, Comm. t. d. st. — I an-
seende till participialsatserna fantilovres — dsdäcxorstes cet. är klart, att, lika-
som dylika i alla språk, så ock här stå desse satser i beroende af hufvudsatsen,
så att de uttrycka en bibestämning till denna, samt kunna upplösas genom ett:
i det utt, eller: derigenom att I döpen — och lären m. m., och följaktligen hvar-
ken kunna tagas såsom stående i stället för verbum finitum (hvari den äldre öf-
versättningen begår ett fel eller åtminstone är oklar, jfr härom Winer Gramm. d.
neutest. Sprachidioms, 5:te Uppl. s. 399 f.), ej heller såsom något till tid eller
sak åtskildt från det i hufvudsatsen sagda, utan såsom på näwnda sätt stående med
detta i allranärmaste samband. Just för detta cardinalställes stora betydelse och
— ehuru med orätt — omtvistade innehall har det i den nya upplagan af Prof-
öfversättningen blifvit alldeles ordagrannt återgifvet.
På många andra ställen har man ock i denna upplaga närmat sig
till originaltexten, antingen da sadant ansetts af nagot vigtigare dog-
matiskt eller praktiskt skäl påkalladt, eller då det endast med någon
föga betydlig ändring och nästan omärkligt kunnat ske.
Så t. ex. har det för Johannes särskildt charakteriserande och med hans läro-
tropus på det närmaste sammanhängande uttrycket uovoysris (Joh. 1: 14. 3: 16,
18. 1 Joh. 4: 9) blifvit återgifvet med: ”enfödde”, hvarvid anmärkas må att detta
ord finnes med en sådan ordagrannhet öfversatt både af Luther och i alla andra
tyska öfversättningar, och på lika sätt i den engelska och den danska, äfvensom
att uttrycket: enfödde, finnes vid de ifrågavarande ställena hos Johannes redan
infördt i P.Ö. af 1780 och 1816 samt är i denna mening hos oss mycket vanligt
och fullt införlifvadt med vårt religiösa språkbruk. — I Matth. 21: 32. har G.Ö.
(efter Luther): "Johannes kom till eder och lärde eder rätta vägen”, hvilket i P.Ö.
1853 blifvit bibehållet, endast med förändring af sista orden till: ”och lärde rätt-
färdigketens väg”. Denna ändring behöfver ej annan motivering, än anförandet
af Bengels ord i sin Gnomon (vid detta ställe): Via justitig plus dicit, quam via
justa; men då i Gr. T. står: 3198 — — år ödö dixarocirns, faller lätt i ögonen,
att i orden: "och lärde”, blifvit inlagd en förklaring, hvars fullgiltighet visst icke
är bevisad. Ty då den tolkning, att här endast afses den lefvernets rättskaffen-
het (Fritzsche, Meyer ad h. 1.), ja ock den asketiska stränghet (Olshausen), hvar-
med Johannes uppträdde, icke kan anses fullt uttömmande, utan tvärtom innebär
en alltför inskränkt och ensidig uppfattning af detta ställe, och då man näppe-
hgen kan neka, att vid ödöég begreppet af lärande ligger nära (jfr Matth. 22: 16.
Ap. G. 9: 2. m. fl. st.), äfvensom att i berättelsen om Johannes Döparen hans
religiöst-asketiska stränghet allestädes ställes i närmaste förening med hans bätt-
ringspredikan, hvartill kommer, att de följande orden: uetauslyånte (GC. Ö "gjort
bättring”, men P.Ö. 1833 och 1861: "ångrat eder”, eftersom ustausleioda, icke är
fullt liktydigt med uerarosiy) och sor:vses synes gifva en hänsyftning på Joban-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
