Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 A. E. Knös,
inonddnvos, ininödnas, inmnodia förekomma i N. T. (obs. addoc, no$tw 0. se. v.
finnas der icke), nämligen Rom. 1: 11. 15: 23. 2 Cor. 5: 2. 7: 7, 11. 9: 14. Phil.
1: 8. 2: 26. 4: 1. 1 Thess. 3: 6. 2 Tim. 1: 4. 1 Pet. 2: 2. Jac. 4: 5. Språkbruket
är på alla dessa ställen så bestämdt och constant, att säkerligen fördes Luther
af sin förtrogna bekantskap med N. T. på dess grundspråk till förkastande af den
på hans tid i enlighet med Vulgata allmänt antagna tolkningen af Jac. 4: 5. På
alla dessa ur N. T. anförda ställen genomlyser ock kärleksbegreppet såsom det
innerst befintliga och väsentligaste. Hvad åter constructionssättet vidkommer, så
sättes zodeiv och inxsnodev alltid med accusativus objecti eller med infinitivus.
Endast i LXX vid Ps. 62 (61): 11 står insnodsiv med ini c. accus. och Deut. 13:
9 med ins c. dat., men båda dessa ställen äro ogrammatikaliska slafviska efter-
bildningar efter Hebreiska texten och således föga eller intet bevisande i det fall,
som nu är i fråga. Om vi ock vilja medgifva, att ixsxodsiv i och för sin sam-
mansättning med prepos. ins skulle kunna construeras med samma preposition,
så blifrer dock förhållandet helt annorlunda i anseende till prepositionen nods.
Med denna förekommer intet af de båda verberna någonsin construeradt. Följ-
sktligen måste npocöc gådrov här anses stå i en annan mening, och alla dylika
interpretationer, som t. ex. animus humanus fertur ad invidendum aliis (Beza,
Grotius, Hottinger m. fl. äfvensom P.Ö. 1780 och 1816) äro äfven af detta skäl
att bestämdt förkasta. Detta gäller äfven om Luther, som förklarar Reds här stå
I bemärkelsen: emot, adversus, contra. Ått gös c. accus. i vissa fall har denna
betydelse, är välbekant. Men det är endast i sådane talesätt, der fråga är om
strid eller tvist (äfven rättstvist, jfr öfverskriften vid många bland Demosthenes
tal), och till en truction at noder eller insnodsiv med np0ds c. accus. i en
dylik mening, som Luther här velat finna, upptäckes icke minsta spår. Deremot
förekommer soés med accus. ofta för att uttrycka ett adverbialbegrepp, såsom
ngös fiav — fsaius, så Oc qeliav Äqvivas, NOGG Öpynv Avrltynr, cs öppsr
dur, o. 8. v., i synnerhet hos sednare författare, och substantivet står då alltid
utan artikel. Talesättet: zpoös gror blifver således här ungefär detsamma som
PIorspös. Med dessa philologiska skäl är denna interpretation så fulltygad, att
den numera kan anses vara allmänt erkänd. Meningen blifver således lätt att
fatta , men att återgif a den med full klarhet och bestämdhet är dock svårt, när
man vill noga följa textorden och undvika omskrifningar. Så kan visserligen å-
nodärv öfversättas med: åstunda, begära, åtrå, men då intet af dessa ord ansetts
uttrycka den innersta halten af det grekiska ordet, framför allt just på detta
ställe, nämligen dess syftning på en stark och ren, inneboende kärleksaffect, så
bar man i P.Ö. vågat återgifva det med: älska. Måhända skulle någon större
tydlighet kunna vinnas, om man dervid uttryckte ett object, så att öfversättningen
blefve: ”älskar [oss] Anden” m. m., men dels står i Gr. T. inno9e utan dy-
likt tillägg, dels gifva de närmast följande orden: ”som bor i oss”, en tillräckligt
tydlig anvisning i detta hänseende, dels, och hvad mest betyder, anse vi ett så-
dant tillägg skola, om det ock vore ett förtydligande, & en annan sida medföra
en allt för stor inskränkning. Orden: zz00$ gådrvoy betrakte vi nämligen såsom
ett till ånszo9e tillagdt epithet, hvari uttryckes sjelfva grundbeskaffenheten af
den kärleksaffect, hvilken såsom immanent egenskap hos Andan är sjelfva det
väsentliga i detta inizodsiv, som ock derföre i sin utåtgående riktning såsom
ånonddnsss omfattar hela menskligheten. — Något texttrognare hade ock visser-
ligen varit att öfversätta xartgxnes med: ”tagit sin boning”, hvilket tydligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
