Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om äktheten af Jacobs Bref. 41
vigtigt rom i den judiska theologien, följer ej mindre af denna frågas
djupa praktiska betydelse än af det theoretiska behofvet att rigtigt upp-
fatta och förlika Gamla Testamentets hvarandra skenbart motsägande
utsagor i denna punkt !). Så finner man hos sednare judiska skrift-
ställare stor vigt läggas på tron och dess förhållande till rättfärdigheten,
men en tro, som företrädesvis är kunskap om Gud (= yvwWwog xot Ens-
ormun Je0oö) 2). Om ock hos män, sådane som Philo och författaren
till Vishetens bok, ännu tron förekommer i förbindelse med det sedliga
handlandet 3), så är dock från denna öfvervägande theoretiska uppfatt-
ning af tron blott ett steg till den phariseiska villfarelsen, att blotta
ryss toö vöpov utan lagens uppfyllande var den rättfärdighet, som
inför Gud gäller, samma villfarelse, som i något modifierad form uppen-
barade sig hos de till christendomen öfvergångna judar, till hvilka vår
författare skref. Öfverväger man nu, att det i afdelningen 2: 14—26
klandrade missförhållandet, nämligen söndrandet af tro och sedligt hand-
lande, var en judisk villfarelse, och besinnar man derjemte, att, redan
innan ännu något förhållande mellan hedning- och judechristna uppstått,
judarne måste hafva vid ordet dsxasoöodas fästat samma begrepp, som
sedermera Paulus, emedan denne i annat fall icke kunnat förstås af
sina judiska motståndare, så låter ganska väl antaga sig, att författa-
ren till Jacobs bref användt ifrågavarande terminologie, oberoende at
det paulinska läro- och uttryckssättet ?). Men då å andra sidan, såsom
vi redan anmärkt, emellan Paulus och vår författare finnes en afgjord
differens, ehuru icke grundväsendtlig, i uppfattningen af christendomen
och tron, och då man likaväl kan förutsätta tillvaron af nämnda
judiska förvillelse ibland brefvets läsare i en något sednare tid som i
den tidigaste perioden af det apostoliska tidehvarfvet, så synes oss äf-
ven det antagande tillåtligt, att, sedan Paulus framställt d:sxacoöodar
åx 7mniorems i dess motsättning mot dix. 85 äeywv vouov och ur sitt eget
djupa trosmedvetande gifvit det dess rätta christliga prägel, Jacob i öfver-
ensstämmelse med sin grundåskådning och med hänsyn till sina läsares till-
stånd, kunnat begagna samma termer, utan någon afsigt att dermed träda
1) Jfe Thiersch, Herstell. d. hist. Standp. för d. Kritik d.neut. Schrift. ss. 258
—259.
2) 96 inigragdar oc Ölöxingos dixasogérn Vish. B. 15: 3. tå rioua Tis ödoö
yvåns iow xai inorjun 8sod Phil. quod Deus sit immut. p. 314 jfr Schnecken-
burger, annot. ad. ep. Jac. s. 129.
3) dj ävev nodksws Iswoia Yoln ovdéiv ögilos Tois Iniorjuomr (Phil. de congressu
430 jfr Schneckenburger s. 132); jfr äfven Vish. B. 3: 9.
4) Detta skäl åberopas äfven af Schneckenburger, Neander, Thierschoch
Huther för brefvets affattande före år 52.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
