Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 H. L. Rydin.
som omnämner, huruledes ärenden genom hemställning skola kunna i
vissa fall ”genom besvär eller nådansökning” dragas från Divisions-
eller General-Krigsrätterna ”under Kongl. Maj:ts eller Högste Befål-
hafvarens pröfoing”. Hvad de laga former angå, som skola vid be-
benådningsbesluts fattande iakttagas, äro de desamma som för afgörande
af regeringsärenden i allmänhet, nämligen att beslutet skall fattas i
Stats-Rådet efter föregaende beredning af vederbörande föredragande.
Dock skall Statsrådet, till följd af frågans art vara så sammansatt,
som RF. $ 26 föreskrifver i afseende på Justitie-ärenden och skall den
särskilda beredning föregå att öfver nåde-ansökningar Högsta Dom-
stolen först höres. Benådningsbeslutet är försedt med konungens un-
derskrift och Justitie Stats-Ministerns contrasignation, äfvensom med
den Revisions-Secreterares, som enligt K. M:s Instr. för Justie Stats-
Departementet den 3 Juli 1840 skall vara ansvarig för riktigheten,
fullständigheten och enligheten med handlingarne af de uppgifter, som
innehållas i den af honom för Just. Stats-Ministerns föredragning utar-
betade berättelse i saken. Om man är af den åsigten, att konungens
nåd inbegriper amnesti och abolition, samt sådant skulle sättas i fråga
af statsskäl, bör saken företagas i Justitie-Conselj, men Högsta Dom-
stoleng hörande är ej nödigt, ty det är öfver ansökningar om nåd, som
Högsta Domstolen skall yttra sig. — De i grundlagen stadgade former
kunna naturligtvis ej iakttagas vid fråga om den nåd, konungen kan
blifva föranledd att under krig !) såsom Högste Befälhafvare för arméen
meddela. — Beträffande vilkoren för ett benådningsbesluts tillvägabrin-
gande eller de anledningar, som fordra en benådningsfrågas upptagande
till pröfning, är konungen berättigad att fatta benådningsbeslut, när
omständigheterna dertill föranleda, och eger konungen att dertill sjelf
taga initiativ, när statsskäl sådant bjuda ?) eller han finner, ett brott-
mål böra blifva föremål för benådning. Vidare är han pligtig att taga
under ompröfning hvarje ansökning af nåd, vare sig att densamma in-
gifves af den brottslige eller för den brottslige af annau person, hvilken
medborgare som helst som finnner ett ådömdt straff böra utgöra före-
mål för benådning. Huruvida det utslag, hvars straffbestämmelser skola
utgöra föremål för benådning blifvit laga kraftvunnet efter Högsta Dom-
!) I fredstider är konungen förpligtad att såsom Justitie-ärende behandla
frågan om förkortning af militärpersoner ådömdt straff. Jfr C. U. Mem. vid
Riksdagen 1850 —51. N:o 6, IV.
2) Den förr följda seden att vid högtidsfester, särdeles kröning, utfärda
pardonsplakater har sedan 1818, då Carl Johan kröntes ej afhörts och detta
med rätta. Benådningsrätten är en för upphöjd rättighet för att utan nog-
grann pröfoing slumpvis användas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
