Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Penningar och Kredit. 29
kas värde närmare motsvarade deras uppskattning i guld. Denna för-
ändring, som på detta sätt ur sakens natur utvecklat sig, stadfästades
sedermera 1816 af den lag, som gjorde guld ensamt till ”legal tender”
utöfver 40 shillings värde. För att hindra silfvermyntens utförande,
beslöts deras utmyntande till högre nominellt belopp, än deras verk-
liga värde. I stället för att ett ”pound” silfver rätteligen efter dess
värde skulle utmyntats till 62 shilling, myntades deraf 66. Guldets
undanträngande af det öfverskattade silfret förebygges derigenom, att
detta icke till högre belopp är betalningsgildt. I Frankrike åter blef
utvecklingen motsatt, så att guldet undanträngdes af silfret, hvar-
efter på sednaste tiden guldet, i följd af dess fall efter Californi-
ens och Australiens ofantliga guldproduction, åter börjat taga silfrets
plats. För närvarande fortfar derstädes likväl begge metallernas bruk,
hvilket vållar olägenhet, ej allenast för Frankrike, utan jemväl för de
angränsande länderna Belgien och Schweitz, som antagit det Franska
myntsystemet !).
Då båda metallernas användande jemte hvarandra såsom lagligt
mynt sålunda visats vara olämpligt, uppstår naturligtvis frågan, i hvil-
kendera den lagliga myntenheten företrädesvis bör bestämmas. Redan
den omständighet att i olika länder olika metall utan synnerlig olä-
genhet dertill blifvit brukad och fortfarande brukas, visar, att något
afgjordt företräde icke kan tillerkännas någondera. I det hela taget
besitta båda i lika grad de för ett bytesmedel väsentliga egenskaperna.
Skillnaden är hufvudsakligen att finna i guldets högre värde. Det är
derföre så till vida bättre än silfret, som det med jemförelsevis mindre
kostnad kan förflyttas och alltså på skilda orter bibehålles vid jemnare
pris, hvarjemte dess myntningskostnad något understiger silfrets. Begge
metallerna bearbetas med ungefärligen lika lätthet, och präglingskostna-
den skulle alltså blifva lika för guld och silfvermynt af lika storlek,
således betydligt till guldets fördel, om icke i anseende till guldets högre
värde en större noggrannhet vid dess myntning blefve nödvändig. Skill-
naden antages emedlertid blifva så stor, att myntningen af en summa
guldmynt kostar blott en fjerdedel af en lika stor summa silfvermynt.
Å andra sidan har åter silfret den väsentliga fördelen att lättare kun-
na delas i smärre mynt, nödvändiga i den dagliga rörelsen, en fördel,
som i nutiden är så mycket väsentligare som de stora betalningarne
och betalningar ifrån ort till ort merendels kunna verkställas medelst
rena kreditmedel — sedlar och vexlar — hvilka i lämplighet härtill
stå långt öfver äfven guldet. Vidare står silfver måhända öfver guld
!) Jfr Journal des Economistes Oct. 1859 ooh Mars 1861.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
