- Project Runeberg -  Upsala Universitets Årsskrift / 1861 /
18

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18 P. Hedenius.

gifvelse. Läkarens handling innehåller än i dag es mystere, som em-
dast delvis kan förklaras och underläggas begreppets välde. Samt sä
ger också Galenus: malta sunt in praxi, que nec dici nee scribi possast.”
”Annu i dag”, säger Franzén i sitt minnestal öfver Rosenstein, "Er
Apollo icke blott skaldernas utan äfven läkarnes Gud I de vigtigaste
och mest grannlaga fall behöfves vid sjuksängen denna snabba och
träffande blick af snillet, af omdömes- och inbillningskraften i förening,
denna underbara gåfva att se in i det förborgade, som, ehura de pöd-
vändigt föratsätta lärdom och erfarenhet, icke kunna genom dem allesa
frambringas, utan leda sitt ursprung från en dylik källa, som de lyck-
ligaste skapelser af den bildande konsten.” Åfven om Hwasser ingalun-
da egde detta praktiska snille i den grad som några af företrädarne på
hans lärostol, t. ex. en Rosenstein, torde man dock med rätta, ehuru
företrädesvis i theoretisk mening, äfven på honom kunna tillämpa de
ord, som Svenska Academien valde till öfverskrift på sin skådepenning
öfver den sistnämde: ”Pboebo ante alios dilectus”; ty i sin studerkam-
mare och under meditationens tysta stunder var Hwasser framför an-
dra älskad af ingifvelsens Gud. Fäster man sig åter vid de trenne
grundkrafter, som böra bestämma den praktiske läkarens handling,
nämligen försigtighet, djerfbet och barmhertighet, måste man erkänna,
att Hwasser egde isynnerhet den senare i hög grad. Genom utöfvan-
det af denna dygd bragte han sig sjelf mer än en gång i ekonomisk
förlägenhet. Dock kunde han härvid trösta sig med Boerhaaves ord:
”ingen belönar läkaren så mycket som den fattige, ty för honom be-
talar Gud.”

Hwassers enskilda personlighet vari hög grad tilldragande och älskvärd.
Ehuru hans samtal vittnade både om en alldeles ovanlig beläsenhet och lär-
dom och om en djup erfarenhet af lifvet, erhöllo de dock sitt öfvervägande
interesse genom hans egen snillrika originalitet, hvilken åt hans yttranden
gaf en omisskännelig prägel. Hans samtal voro äfven i ovanligt hög grad
lifvade genom ständigt vexlande själsrörelser af känslans värma, inbillnin-
gens flygt eller öfvertygelsens djup. Trohet och fasthet i charakteren voro
hos Hwasser ett särdeles utmärkande drag. Han vacklade aldrig i sin
öfvertygelse och skydde ej heller någonsin att uttala den osminkadt
och öppet. En djup kärlek till mensklighetens högsta interessen glödde
ständigt i hans själ, och förnam han en handling eller ett yttrande,
som syntes honom enfaldigt och platt eller rent af strida mot dessa
högre interessen, brusade hans känsla hastigt upp med en ovanlig lif-
lighet. Orden kunde härvid stundom falla hårdt och mången deraf
blifva sårad, men af dylika öfverilningar led dock ingen mer än hans
eget kärleksfulla hjerta. På de senare åren af sin lefnad drog han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 18:40:18 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uuarsskr/1861/0488.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free