Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om den hvita blodcellen. 65
Det nu anförda torde tillräckligt angifva Zimmermanns observa-
tioner och derpå grundade åsigt. På frågan efter orsaken hvarföre dessa
kroppar, som efter Zimmermanns påstående förekomma billiontals i
blodet, så länge blifvit förbisedda — en fraga, som helt naturligt fram-
ställer sig — svarar han, att den förnämsta orsaken ligger i en felaktig
undersökningsmethod: -— man har ej användt saltlösningar för att hålla
fibrinet löst. Flere hafva dock sett dessa kroppar, säger han, men
antingen ignorerat dem, eller gifvit dem en annan tydning för att undvika
det bryderi, som eljest skulle uppstå vid förklaringen af phenomener,
som stå i rak opposition mot den antagna cell-läran.
Att Zimmermann ej omfattar denna cell-lära är af det föregå-
ende klart. Likväl later han ej, såsom Virchow antyder, sina ”ele-
mentarkroppar” uppstå i blodet, utan förlägger deras uppkomst till
lymphkärlsystemet, der enligt hans förmenande de redan blifvit obser-
verade af Leuwenhoeck och Hewson, hvilken sistnämnde också
använde saltlösningar vid sina undersökningar.
Som det naturligen mäste vara af stor vigt att förvissa sig om
det rätta förhållandet med dessa ”elementarkroppars” tillvaro och be-
tydelse, har jag anställt en följd af mikroskopiska undersökningar af
med saltlösningar behandladt blod. Jag har dervid hufvudsakligen be-
gagnat mättade lösningar af salpeter, koksalt, bittersalt och
Glaubersalt. Af dessa har jag funnit bittersalt- och Glaubersalt-
lösningarne för ändamålet lämpligast, emedan i dessa lösningar de rö-
da blodcellerna jämförelsevis lättast sjunka till kärlets botten, samt den
öfver bottensatsen stående serofibrinösa vätskan här är jämförelsevis
klar och tunnflytande. Glaubersalt-lösningen eger i dessa afseenden i-
synnerhet företräde och har derför mest blifvit använd.
Om man låter några droppar blod flyta i ett litet profrör, som
innehåller en qvantitet af nämnde lösning, omskakar så att blandnin-
gen blifver fullständig och låter alltsammans stå, så sjunker snart huf-
vudmassan af de uppslammade röda blodcellerna till profrörets botten
och den öfriga vätskan är genomskinlig, endast svagt färgad. En droppe
af denna vätska, betraktad under mikroskopet, skulle enligt Zimmer-
mann vara nog att öfvertyga enhvar om riktigheten af hans åsigt.
Betraktar man under mikroskopet denna droppe vid tillräcklig för-
storing och starkt ljus, så finner man en mängd olika formade ele-
menter, af saltlösningen förändrade större och mindre blodceller och
äfven en mängd små kroppar af omkring 0,001 lin. tvärdiameter med
svaga conturer och mer eller mindre oregelbunden form, afrundade, spol-
formiga, lineära o. s. v. Dessa äro de minsta formerna af de Zim-
mermannska ”elementarkropparne.” De äro färglösa, mer eller min-
5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
