Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om det Absolutas begrepp. 27
detta hänseende logiskt giltiga och bindande slutandet jemtopp vore
det mot Bayles motsatta: från den apodictiska kunskapen om Guds
beskaffenhet såsom grunden, till den verkliga betydelsen och beskaf-
fenbeten af det, som deraf utgör följd. — Med närmare hänseende
till vårt ämne och speciel användning derpå, erinra vi först och främst
om, att relativa bestämningar för varande i egentlig bemärkelse, en-
ligt sjelfva begreppen af bådadera, ej hafva någon betydelse, — utom
den, att, der de finnas, hänvisa på ett varande, — förhållanden
göra, i afseende på varat af det, som är refereradt, hvarken till el-
ler ifrån i något hänseende. Med qvarhållande af denna preliminära
anmärkniog är, vidare, att iakttaga, att för bedömande af rationa-
lismens halt och beskaffenhet i ifragavarande afseende, den första
fråga, hvarpå ett svar måste sökas, är den, huruvida det varande
sjelft på denna åsigts ståndpunkt är så bestämdt, att det först i och
med relativa bestämningar utan motsägelse är fattbart såsom varande,
eller huruvida det såsom sådant är uppvisadt och låter tänka sig utan
dylika bestämningar. Gäller det förra, så eger begreppet om det
absolut varande betydelsen af ett relationsbegrepp, d. v. s. det va-
rande vore enligt en sådan uppfattning ett förhållande, hvilket såsom
sådant förutsätter tvenne, som stå i relation, och har då naturligen
sjelft relativa bestämningar, men är icke varande (i absolut mening).
Är åter ett varande angifvet utan relativitet, så följer lika oveder-
sägligt ur dess begrepp såsom sådant, att lika litet närvaron af re-
lationer kunna öka, som deras frånvaro minska d. ä. upphäfva dess
giltighet och bestämdhet såsom varande; — hvadan ock dylika re-
lationer eller relativa betraktelsesätt, der de framträda, ej heller
bruka kallas vare sig det Absolutas bestämningar såsom sådant, el-
ler ett vara oberoende af detta, utan phaxnomener deraf. Men, sä-
ger man, existensen af dylika phenomener eller, i allmänhet, af ett
relativt vara är de facto gifven; såvida åter som allt slutligen måste
tänkas ingå i det Absoluta eller derur ega sin förklaring, gäller följ-
aktligen detta i sista instansen äfven om nu nämnda art af vara.
Också måste det erkännas, att båda dessa satser äro ovedersägligen
rigtiga och att det vore lika löjligt att, mot den förra, neka verklig-
heten af hvad som utgör ett odisputabelt factum, som absurdt att,
då detta är erkändt, yrka, att det ej ytterst i det Absoluta skulle
ega sin grund. Derföre hafva vi ock ofvanföre såsom ett oundgäng-
. ligt problem för metaphysiken angifvit ifrågavarande det relativas
förklaring. Men vi hafva också yrkat, att i hvarje rationell meta-
physik detta problems lösning icke sammanfaller med bestämmandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
