Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 Sigurd Ridling.
ag det Absoluta såsom sådant, och vi kunna tillägga, att alldeles
eberoende af heru och huruvida en lösning af dets: oma, när nemli-
gen dervid nyssnämnda distinction iakttages, Ar presterad eller till
och med om denna lösning ansåges omöjlig, sådant oaktadt redan ur
de bestämningar, bvilka med nödvändighet begripas om det Absoluta,
följer, att i begreppet om detta det relativa vara, som derjermte fac-
tiskt är gifvet, icke kan bilda constitutiva momenter. Formaliter
behöfrves nemligen här endast en tillämpning af den logiska regela:
ab esse ad oportere non valet consequentia; realiter uttryckt utgör
det enkla skälet till det sagda, att hvarje relativt d. ä. hvarje så-
dant, som utgör en viss grad i verkligbeten af det vara, hvilket sä-
som relativt affirmeras och alltså beror af detta, står i motsägelse
mot absolut realitet. Deremot later sig, a andra sidan, utan svårig-
het ådagslägga såsom hvilande på ett väsendtligt förbiseende när man
omedelbart ur de tvenne ofvan anförda satserna sasom oundviklig och
bindande ansett den slutsats, att i begreppet om det Absoluta skulle
inga äfven relativa bestämningar, d. v. 8. att detsamma sasom sådant
vore endast savida det tillika är relativt. Ooekligt är visserligen, att
medelst abstraction en relativ betraktelse af det Absoluta såväl som
af hvarje, för sig varande helt är tänkbar eller att möjligheten af en
lägre d. ä. ofullständig synponkt för det varandes uppfattning äfven
inom eller ur detta sjelft läter sig uppvisa, och att då ock om det
sålunda uppfattade relativa bestämningar kunna visas såsom natuarli-
gen gifna, fellt berättigade och oundvikliga. Men också är i och med
detsamma utsagdt, att en sådan synpunkt icbe är det Absolutas el-
ker belas, eller att hvad som dervid utgör betraktelsens verkliga inne-
håll icke längre är det varande sasom sådant, d. ä. såsom absolut
varande. Med andra ord och i sitt formella uttryck atergifvet be-
står det felaktiga vid ifragavarande slutsats i förbiseendet af att den
logiska regel, att icke alla pr:edicater, som om nagot utsägas, kunna
adjectiverade tilläggas detsanima, utan endast de, som för det ut-
göra nota distinctive. Sin grund eger detta förhallande i den psycho-
logiska ordningen för genesis af det inenskliga vetandet, enligt hvil-
ken, senda det allmänna begreppet om dess object år vunnet, dettas
specifika bestämningar ej ur det förra sta att vinna, utan enheten i
sin bestämdhet endast ur det i erfarenheten gifna d. v. s. phenomena,
delvis verkliga och ofullständiga kan successivt utvecklas och ater-
finnas. Utan erkännande och iakttagande ater af samina förhållande,
skulle i allmänhet hvarje systematisk fortgang i tänkandet, hvilken
såsom sådan ulltid blir on fortgång, att sa säga, nedifran och uppåt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
