Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om det Absolutas begrepp. 29
från det ofullständigare till det fullständigare i betraktelsen af en-
hetens bestämningar, blifva omöjlig utan motsägelse !). — Hvad sär-
skildt avgår den invändning, som mot begreppsidealismen blifvit an-
förd, eller rättare sagdt den modification, hvari den nu betraktade
instansen mot rationalismen i allmänhet, med specielt hänseende till
nyss nämnda form af rationalism, blifvit framställd, — och hvilken,
såsom vi sett, hemtats ur de menskliga begreppens ställniog såsom
relativt abstrakta till det objectiva: så är i afseende derpå först och
främst att märka, att begreppens giltighet och verklighet såsom så-
!) Det är denna, härmedelst som hastigast vidrörda, psychologiska ut-
vecklingsordning af begreppen, som gifvit anledning till det bekanta yrkan-
det i den Hegelska philosophien, att hvarje (i den systematiska bogrepps-
utvecklingen) föregående och lägre bestämning i det efterföljande och högre
finnes "”aufgehoben". På hvad sätt detta uttryck eger en betydelse, är ur
det nyss ofvan anförda begripligt: man kan säga, att organismen har i sig
eller i sig innefattar det oorganiska; en oändlig storhet de ändliga; ett sam-
hälle eller en persona moralis person&e physice, o. s. Vv. — samt dervid, om
man ändtligen så önskar, lägga till ordet: "aufgehoben". Deremot inne-
fattar redan sjelfva uttrycket: finnas aufgehoben en motsägelse, som blott
dåligt täckes genom att leka med tvetydigheten i det Tyska ordet aufheben
i bemärkelserna af upplyfta eller upphöja och upphäfva, och denna mot-
sägelse blir uppenbar när det påstås, att nämnda ord på en gång skall be-
tyda "aufbewahrt" och negerad. Behofvet åter inom vetenskapen af denna
tvetydighet eller detta motsägande uttryck har sin grund i hvud som utgör
den Hegelska &åsigtens principiella fel: förvandlingen eller potentieringen af
den subjectivt-kunskapstheoretiska framställningen af den psychologiska kun-
skapsprocessen och, i sammanhang dermed, af den phenomena verklighetens
genesis till en objectivt-metaphysisk af det absolut varande. Att de pheno-
menologiska charaktererna af den förra dela dennas egen relativitet och deraf
äro ett uttryck: är ganska naturligt, liksom derom ock uttryckligen af Kant
- påmindes (Crit. d. r. Vern. 7:e Avuvfl. sidd. 211, 233, 248). Skola åter de
relativa determinationerna vid kunskapsprocessen och det sinnliga blifvandet
upphöjas till rang och värdighet af vetande cch position af det sjelfständigt
varandes väsendtliga bestämdhet, så medförer sådant, såsom erfarenheten
factiskt och logiken i sin första afdelning om tänkandets’grundlag: principium
contradictionis apodictiskt lärer, både vetandets och det varandes undergång:
såsnart organismen i sig qvarhåller, ”aufbewahrt" någonting oorganiskt och
såtillvida sjelf "är oorganisk", är dess upplösning förhanden — wid och
efter hvilken visserligen samma oorganiska clementer ånyo framträda, som
vid dess phenomena genesis för denna utgöra vilkor; — sättes en oändlig
storhet. — hvars begrepp visserligen ej utan ändliga kan vinnas, — så-
som sjelf ändlig, så har man dermed satt den rena motsägelsen; blir sam-
hållet liktydigt med en physisk person eller med summan af sådana, som
deri ingå, så har det från en persona moralis nedsjunkit till ren despoti
eller till bolag, o. 8. v,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
