Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64 "0. ’T. Odhner.
’verskridit de nationella skrankorna och utbredt sig till hela stemmer
(t. ex. den Greco-Latinska religionen, Islam); och ändtligen har ehri-
stendomen till en början gjort sig gällande som den herrskande religio-
nen inom den förnämsta racen, den Caucasiska, för att slutligen blifva
den universella genom omslutande af hela menskligheten. Härmed kun-
na dock icke nationernas religiösa skiljaktigheter, deras olika religiösa
’behof och anlag utplånas, de måste fortfarande bilda skilda religiösa
enheter, ehuru befriade från den forna ensidigheten och upptagna i en
gemensam högre enhet. Vi anse oss härigenom hafva visat, att reli-
gionens framträdande i historien väsendtligen betingas af nationer, stam-
mar samt deras universella enhet, menskligheten, att de särskilta 8. k.
religionsformerna ej äro annat än de olika nationerna, stammarna o. 8.
v. såsom bestämda af religionen, och att följaktligen de förra äro att
betrakta som historiens egentliga hufvudbegrepp.
Vi vilja ytterligare framhålla samma anmärkning från en annan
sida, Ehuruväl religionen omedelbarligen visar sig verksam hos indivi-
derna, så kan dock denna verksamhet såsom sådan aldrig blifva före-
mål för historisk behandling: det rent individuella i religionen och tros-
lifvet ligger ej inom vetenskapens gebiet. Det är först då religionen
får sitt uttryck i allmänna dogmer och confessioner, d. v. s. då hon för-
verkligar sig såsom religiöst offentligt samfund, som hon blir af verlds-
historisk betydelse. Härmed hafva vi från historiens befattning undean-
tagit ett område af religionens verksamhet, nemligen det rent individu-
ella, den ofvan föreslagna definitionen duger således ej, hon är för vid.
Härmed hafva vi äfven vunnit en utväg att närmare bestämma religio-
nens betydelse inom olika nationaliteter. Ykall en nationalreligion kun-
na blifva föremål för historien, så får hon ej såsom hos de vilda folk-
slagen stanna inom blotta känslans och aningens område, hon måste
uttala sig i gemensam bekännelse, hvilket åter förutsätter den ordning i
samlefnaden, det steg öfver det lägsta naturlifvet, som innehålles i de
första tillstymmelserna till offentligt samhälle eller stat.
Om sålunda icke ens religionshistorien låter förklara sig blott ur
religionens verksamhet hos menniskorna, om de stora religiösa kriserna
i sin genomgripande historiska betydelse blifva alldeles obegripliga, så
vida de ej utgöra utvecklingsmomenter i nationernas Kf, så gäller detta
i ännu högre grad om öfriga s. k. historiska tilldragelser. Hvad är det
nemligen , som gör dem till historiska? En menniskas handling blir icke
af historisk betydelse derigenom att hon bestämmes af religionen, är i
hennes tjenst företagen, lika litet som sedligheten ger henne denna cha-
racter; då nemligen religionen ej nödvändigt behöfver ett medium för
att verka hos den enskilte, sättes denne derigenom icke omedelbart i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
