Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om möjligheten af Historiens Philosophi. ev
mensamma natur”: han behandlade dem som förnuftiga enheter, men
konde ej på tillfredsställande sätt förklara hvarken deras gemensamma
bestämdhet eller deras olikhet. Montesquieu uppvisade ur flera empiriska
synpunkter sammanhanget mellan nationerna och statsförfattningarne, de
senares beroende af de förras olika skaplynnen. Något djupare inträn-
gande i frågan förekom dock ej förr än å ena sidan idealismen gifvit
en ny sysmpaskt vid handen för all philosophisk forskning, å den andra
de yttre häadelserna gifvit ett höjande och stärkande incitament åt na-
tionalmedvetandet. Det senare skedde, som bekant är, genom reactio-
pen met Napoleons despotism och nödvändigheten för de öfriga forstar-
oe att vädja till de nationella sympathierna, att förlossa och frambe-
svärja de dittils bandma natiomalandarne. En gång väckta till lif läto
dessa ej vidare insöfva sig af den restaurerade men utlefvade despo-
tismens sirénsinger, ej heller qväsa sig genom några i den heliga alli-
aneens namn företagna våldsbragder. De drefvo snart politiken ur de
gamla kjalspåren, de hafva öfverallt sprängt artifgciella, föråldrade stats-
former, än åtskiljande hvad som blott genom tvång eller yttre anlednin-
ger förts tillsamman, än förenande till politisk enhet förut splittrade na-
tionaliteter, alltså verkande som förnuftiga krafter. I jembredd med
denna utvecklingens gång har vetenskapen framskridit: sedan den förut
skildrade oehistoriska riktningen, framträdande såväl i restaurationen
som revolutionen, såväl i den nya idealismens första producter som i
den forna materialismen, uppnått sin spets, framkallade hon snart sin
motsats, hvilken uaderstödd af det nyvaknade nationalmedvetandet vun-
mt allt mer terrain och småningom röjt väg för ett tänkesätt, som i
nationerna ser lefvande organismer, ja personliga väsenden, samt i de
offentliga samhällena finner de förras practiska uttryck.
Denna förberedelse för nationalitetsidéens djupare fattning har fram-
trädt i flera olika riktningar samtidigt, nemligen på det påslosophi-
ska, det juridiska, det språkvetenskapliga samt det historiskt-ethnogra-
" påiska området.
Den Schellingska philosophien gaf sjelfva uppslaget till den veten-
skapliga utvecklingen at denna fråga från alla hennes sidor, i det hon
tillämpade sitt identitetasystem på nationen liksom på alla andra vä-
senden. Afven nationen blef följaktligen till sitt väsende en lefvande
organiem och såsom sådan en emhet af motsatta d. v. s. förnuftiga oeh
sinnliga elemester. Något dylikt blef äfven Hegels folkande: natiomer-
sa vero enligt hans åsigt de naturbestämda och individuella organismer,
i hvilka det absoluta såsom objeetiv ande förverkligade sig förmedelst
staten, men hvilka det ock i följd af deras partieularitet måste genom-
bryta och tillintetgöra under den historiska processen. Sålunda hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
