Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 M. G. Rosenius.
århundradet af Daillé. Till försvar deremot för den angripna äktheten
oppträdde i samma århundrade Pearson !). I dennes fotspår trädde i
en sednare tid Rothe?). Sedan emellertid de först väckta farhågorna
åter satts i rörelse af Baur, Professor i Täbingen, inträdde striden i
ett nytt skifte, då Tattam 1842 upptäckte och Cureton 1845 ut-
gaf en syrisk öfversättning af Ignatii bref, som dock ivnehöll endast
tre, nemligen de till församlingarna i Ephesus och Rom samt det till
Polykarpus. Med stöd häraf anse Cureton, Bunsen m. fl. dessa trenne
utgöra den enda äkta ötverlemningeu af Ignatii Bref. Deremot har
Hefele visat sannolikheten deraf, att nämnda syriska öfversättning va-
rit endast ett sammandrag af Ignatii Bref, hvilket någon för eget be-
hof verkställt 3). I hufvudsaken är ock Thiersch af samma mening ’).
I allmänhet vill man icke heller afgjordt förneka de sju brefvens äkt-
het 5). En återgång till det ursprungliga synes sålunda äfven här vilja
blifva de långvariga stridernas resultat $). — Icke ens äktheten af Poly-
karpi Bref till församlingen i Philippi har undgått vissa lärdas försök
till ett underkännande. Men som anledningen här varit så ringa, som
möjligt, hafva de deraf förorsakade tvisterna icke kunnat blifva af syn-
nerlig betydenhet 7). — De grunder ändtligen, hvilka Böhl?), Semisch ?)
och W. A. Hollenberg !9) anföra emot äktheten af de tvenne sista ka-
pitlen, d. 11 och 12, af Brefvet till Diognetus, utgöra endast ett för-
nyadt bevis på, hvad som kan ske, när den destruktiva kritiken och
väckandet af ständigt nya betänkligheter blifvit ett literärt behof!1),
Kontroverserna i denna fråga fingo en skenbar vttre anledning, då H.
Stephanus 1592 först utgaf den grekiska texten till detta Bref. I den
handskrift, han dervid begagnade, hade nemligen just vid början af
11 kap. förekommit dessa ord: xal adde syxorrgv elye tå ävriypagov.
”Eyxozr, skulle nemligen beteckna, att raden der var i sin kolumn mer
än vanligt indragen. I denna kant-anmärkning började man omsider
se tecknet till en oförsonlig strid mellan den del af brefvet, som före-
!) Vindicige Ignatiane hos Cotelerius, Patr. apost. II.
2) Die Anfänge d. christl. Kirche I. Beilage: Ueber die Ecbhtheit d. iguatia-
nischen Briefe.
3) ÅA. st. Prol. p. LVIIL Ed. quart. p. LXII.
4) A. st. p. 322.
3) Jfr Dressel a. at. Prol. p. XXIX.
: 3) Jfr Guericke a. st. J. p. 220 not.
7) Jfr Läbkert a. st. p. 599, 600. Dressel a st. Prol. p XXXVI, VII
3) Opuscula patrum selecta, I. p. 109.
9) Justin d. Märtyrer I. p. 172 ff. Herzogs Real-Eucykl. III. p. 410.
") Der Brief an Diognet, Berlin 1853 p. 33—45.
11) Jfr Hefele, Tibinger Quartalschrift 1846 p. 462.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
