Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 M. G. Rosenius.
deles ögonskenligt. Skildringarna af Christus, såsom Guds Aörog, före-
komma hos dessa Fäder vida oftare än i N. Testamentet. Såsom exem-
pel derpå må vi anföra Ign. Ep. ad Smyrn., inledningen: Iyvoansog öx-
xAnolg Osoö ti ovan åv Zwögvn åv Ouwpw NvevpaTs xi Å0yw Osoö,
och Ep. ad Magn. 8: el; Osög dovwy, ö gavsgssas farröv dia Tnooö
Xposorod rov vioö avroö, ög foviy avrov Adyos atdsog. Samma
talesätt möta oss ock i Brefvet till Diognetus, der orden så lyda k. 7:
”Aögatos Oesds avrosg ån ovgavöv väv AdJeav xal töv AÖrov
ftöv äysov xal änegevomor AvIwross Svidgvas . . . Ac faciksvs
nåuneov viov Pacisa Änrspyer Ös Ocdcv ärepyev. Och k. 11: Tis
yåe des drdayderg rar ACyw NOOCQLÅST revyRTSG, O0x Sruly-
tet oagås padeiv tå dia Adyrov derydévra gavepvös padyrats, og
sgavbowoerv 6 Adyog gavsis, nabigsla Aaläv, ind anb-
OtTOV Uf VOOVBEVOG, WaIYrats då dinyovpevos, of, TTIOTOR ÅOyIG-
devreg ön” avrov, byvucav MaTOÖS KvsTHesa; ÖV xAQev ATÉorTesÅs
Aöyov, tva xoopo gavf ös, Und Aaoö ävtspardsig, d:å Arrootd-
Awv xngvydeis, vad svär åniotrevdg. Obtros Ö an ÄoKXHS, Ö HAt-
vös gaveis xal Mulards eöpedels, xal nävrore bog iv riv xap-
dias yevvupevos. Ovrtog d del, skepov vids Åoyiodelg . . . Hv yd-
ev mM vnöv sniyvöon, & Adoyos öpsået, dv’ äv Povkeras, Öre
JFéden. "Ova ydåe Iejpuoats tov xelevovros Aöyov nvyIYpuev
dkesstetv peta növov, BE dydrrys tÄåv AnNroxalvqJttyrev fuly yiyd-
peda öptv xomwwvol.
Tänka vi oss nu inom kretsen af de föreställningar, hvarmed de
ap. Fäderna vanligast omkläda sin tro på Christi gudom, så förekom-
mer den på här angifna sätt använda benämningen Adyog jemte de
föreställningar, som dermed närmast äro förknippade, i likhet med hvad
förhållandet är i N. Testamentet, nästan såsom ett icke fallt homogent
element. Man har derföre trott, att denna benämning, eller den deri
liggande tanken, vore ett lån från någon filosofisk lärobyggnad. Sannt
är ock, att denna tid på det religiöst spekulativa området företer en
mäktig och vidtomfattande anderörelse, hvars faktorer gå tillbaka ända
till tiden för det tänkande eller contemplativa medvetandets första ut-
veckling. Vi skola derföre och då, enligt det ofvan anförda, värdet
och betydelsen af ifrågavarande de ap. Fädernas lära skall af en un-
dersökning från denna sida helt och hållet bero, genomgå och söka att
i största korthet karakterisera dem bland föregående tiders eller sam-
tida det filosofiska eller teosofiska medvetandets utvecklingsformer, inom
hvilka en anknytningspunkt för de ap. Fädernas logoslära snarast kunde
vara att söka, för att se, huruvida denna lära derifrån också kunnat
leda sitt ursprung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
