Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 M. G. Rosenius.
böner. Och till dessa sistnämnda hörer Mithra, vårdaren af rätt och
rättfärdighet, isynnerhet af förbundets helgd. Denne, hvilken Plutarch
gifver benämningen peolrys, skall jemte andra dömma de döda.
Öfvergå vi nu till Kabbala, de judiske lärdes mystiska vishetslära,
så göres der fasthållandet af gudomens absoluta enhet till bufvudsak.
Gud är det absolut inskränkningslösa Väsendet, "JD PN. För detta
har tanken ej mått och språket ej ord. Och då en bestämning, ett
attribut skulle innebära en inskränkning, så är ett sådant hos Gud
otänkbart: Gud är det absolut bestämningslösa, ”das Urnichts”. Ur
denna sin oåtkomlighet för den menskliga förnimmelseförmågan utträder
dock Gud genom att i attributer utveckla sitt väsende. Dessa attribu-
ter äro den Oändliges käril, DD), dess modi eller tillvarelseformer. Och
då Gud är ljus, så blifver meddelandet af deras innehåll, eller just den
akt, hvarigenom de blifva till, en ut- och instrålning, eller med andra
ord ett utflödande, en emanation. I denna sin sjelfrealisering får Gud
benämningen JO MIN, urmenniskan, som dock icke är ett konkret
väsende, utan ett slags inre bild af universum, en organisk samman-
fattning af den Oändliges attributer. Af dessa attributer, dessa lem-
mar i urmenniskan, är det en, hvilken, jemte det uttryck, hvarmed
han först och egentligen utmärkes, får benämningarna Konung och Mes-
sias, och, såsom ett utflöde af en bland de föregående, äfven benäm-
ningen Son. Den sista ibland dem, IYObD benämnes tillika "YIV, in-
neboendet, och såsom utgående från en af de föregående, äfven Ande.
Men på samma gång urmenniskan för inbillningskraften framställer dessa
begrepp, är den tillika den ideela gestalten af fyra verldar. Den an-
dra af dessa, skapandets eller de rena andarnas verld, kallas Guds
tron, Fedvos. Den tredje, änglarnas och himlakropparnas verld, säges
vara detsamma, som ängelen PIN, I uerd Fedvov. Men dessa båda
verldar, såsom ock den första, tillhöra ännu det osinnliga. Först den
fjerde är den materiela verlden !).
För att äfven bland den grekiska filosofiens resultater uppvisa något
för vårt ämne af vigt, vore väl Plato att i första rummet nämna. För
honom synas begreppen Gud och det godas idé, tå av:d dyx döv, sam-
manfalla till ett. Det goda har en son, Jeög yevmrös, evdalpwwmy. Denne,
genom hvilken Gud träder in i verlden, omfattar i sitt väsende såväl
det abstrakta vetandets innehåll, xöowos vomrös, som dess förverkligande
i det sinnligt förnimbara, alo94tds eds, som äfven benämnes Guds en-
födde, wovoyevis. Den makt, hvarmed verlden regeras, är voög eller
!) Denna karakteristik af Kabbalas gudalära är gjord i öfverensstämmelse med
den derom handlande artikeln i Herzogs Real-Encyklop. af Ed Reuss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
