Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50 M. G. Resenius.
”af evighet skapad”, måste hafva tänkts blott såsom en emanation ur
gudomen; slutligen icke heller i Philoe och Gnostikernas Adrog, som
är lika fjerran från det egentliga gudomsväsendet som från möjligheten
af en inkarnation i ett menskligt individuum.
Stå nu de ap. Fädernas logoslära och den, som utom det kristna
området uppstått, till hvarandra i detta bestämda motsatsförbållande,
så måste vårt svar på den ofvan framställda frågan blifva obetingadt
nekande. Detta vilja vi dock icke hafva så förstådt, som skulle hedna-
verlden, hvilken, såsom den öfriga bestämd att af Christi evangelium
delaktiggöras, utan tvifvel stått och står under frälsningsnådens för-
beredande, uppfostrande inverkan, icke kunnat emottaga ens en aning
om den annalkande hednaförlossaren eller åt denna aning gifva ett om
ock svagt och dunkelt, uttryck i sina gudaläror. Vi tvärtom medgifva
detta, och anse blott, då fråga är, hvarifrån de ap. Fäderna hemtat
sin logoslära, att, såvida samma källådra omöjligen kan på en gång
gifva ”sött och bäskt vatten”, denna läras upprinnelse omöjligen kan
vara att söka bland teorier, hvilka äro med de ap. Fädernas princi-
pielt oförenliga, och hvilkas hela lärobegrepp derföre är en genomförd
förnekelse af deras. Vi medgifva med afseende på dessa Fäder äfven,
att de måhända alla haft kännedom om detta hos Philo och Gnosti-
kerna i sin mest utbildade gestalt uppträdande föreställningssätt; att de,
vid dess påträngande, måhända känt behofvet af en form för uttryckande
af sin egen tro, hvari obehöfligheten af det främmande föreställnings-
sättets införande låge uttryckt; och att detta varit dem en särskilt
anledning att om Christus använda ett ord, hvilket redan förut fanns
bland deras kristologiska termer, men tillika i dessa fiendtliga läror
användes just om det föremål, omkring hvilket striden förnämligast
rörde sig. Vi kunna blott icke antaga, att dessa Fäder skulle hafva
från en rent panteistisk disciplin upptagit och velat i sin apostoliska
tro infoga ett begrepp, hvars oförenlighet dermed måste af allt krist-
ligt medvetande förnimmas. Man skall måhända säga, att de, utan
närmare kännedom om det ifrågavarande begreppets art och förhål-
lande till kristendomens hufvudläror, med dem införlifvat detsamma.
Men om det för den kristna trons sakförare från denna tid är utmär-’
kande, att de äfven då, när bristande insigt icke kunde utgöra hinder,
undveko främmande områden och framför allt att införa främmande
elementer på sitt eget!), så skulle, i nämnda händelse, de ap. Fä-
derna här hafva gjort sig skyldiga till en annars okänd inkonseqvens.
För tvifvel i denna fråga skall ock snart icke mera lemnas rum, om
?) Jfe Ign. Ep. ad Trall. 6.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
