Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den lutherska och den reformerta kyrkoförfattningens principer m. m. IT
råns löfte om andans utgjatelse, utgör endast det naturliga omhöljet för
ett inre, andeligt och vida större nnder, som samtidigt försiggår inom
lärjungarne, och som består deruti, att den ifrån den förberrligade Chri-
stus utgående anden, hvilken icke tager af sitt, utan strängt ansluter
sig till Christi historiska verksamhet, genomtränger och uppfyller alla
de församlade lärjungarne på en gång så, att han först verkar hos dem
ett nytt personligt lif och för det andra sammansluter dem med hufvu-
det Christus och sing emellan till en enhetlig organism 1). Den sålunda
stiftade kyrkan har icke sin grund i mensklig vilja eller föresats, ja
icke ens i tron eller några fromma sinnesstämningar öfverhufvud, utan
är en skapelse af den förherrligade Jesus Christus, som genom sin
anda verkar hos lärjungaskaran ett nytt lif och förbinder dem till ett
"samfund, hvilket sjelft genom ordet och sacramenterna i allt vidare
kretsar fortplantar det nya lifvet. Men härmed hafva vi ock antydt
kyrkans väsende och kallelse. Kyrkan är församling, är ett samfund
af på Christus troende menniskor. Det är således två factorer, som
constituera kyrkan, nämligen Christus såsom hufvudet och de troende
såsom hans kropp, båda så innerligt förenade, att de troende kallas
icke blott Christi kropp, utan reut af Christus ?). Denna kyrkas bestånd
och verksamhet beror helt och hället på förvaltningen och bruket af
ordet och sacrumenterna. Men för så vidt Christi och hans andas verk-
samhet är bunden vid dessa synliga medel, och de troende äro jordiska
menniskor, hvilka icke kunna annat än uppenbara sitt inre troslif i
yttre bekännelse och handling, så ingår synlighet såsom en nödvändig
bestämning i kyrkans väsende 3). Härmed är ock i korthet antydd den
sidan af kyrkans väsende, som är den ursprungliga, och af hvilken
hennes bestånd och positiva lifskraft beror, nämligen hennes lifsförhål-
lande till Christus. Men det återstår ännu en annan sida af hennes
väsende, nämligen hennes kallelseförhållande till verlden, hvilken sida
väl är betingad och normerad at den förra, men icke desto mindre vä-
sendtlig för henne. Kyrkan, som i Christus har sin personliga lifsgrund,
är nämligen derjemte verkstaden och organet för Christi i nådemedlen
verksamma frälsningsnåd, och är ur denna synpunkt frälsningsanstalt.
Såsom sådan har hon den dubbla kallelsen att uppbygga sig både inten-
sivt och extensivt, d. v. s. allsidigt utveckla hela rikedomen af sitt vä-
sende, för att sålunda alltmer blifva hvad hon i sin första tillvaro ännu
blott implicite är +). Först genom att sammanhålla dessa båda sidor,
?) Thomasius, "Christi Person und Werk". 3 Theil s. 350 och Harnack,
”Die Kirehe. ihr Amt, ihr Regiment" s. 6.
2) 1 Cor. 12: 12. 3) Harnack s. 16. +) Densamma s. 27,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
